{"id":"2201681","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Örseryds naturreservat","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Blekinge Län","kommunerAsText":"Ronneby","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1781647200000,"ursprBeslutsdatum":1781647200000,"gallandedatum":1784066400000,"iucnKategori":"0, Områden som ej kan klassificeras enligt IUCN: s system.","forvaltare":"Länsstyrelsen i Blekinge län","areaHa":52.43,"landareaHa":46.67,"vattenareaHa":5.76,"skogAreaHa":32.58,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"

Örseryds naturreservat ligger i norra Blekinges skogsbygd, cirka elva kilometer norr om Bräkne-Hoby. Reservatet gränsar i norr till naturreservatet Hålabäcksmaderna. Naturreservatet på totalt 52,9 hektar omfattar knappt tre kilometer av Bräkneån samt angränsande marker till vattendraget. Åns dalgång följer sprickzoner i den granitdominerade berggrunden, vilken i branterna överlagras av morän med inslag av berg i dagen. I lägre partier i södra delen av reservatet dominerar isälvsediment, medan maderna utmed ån 

utgörs av svämsediment. Ån kantas i norra delen av mer eller mindre branta sluttningar, som i vissa delar har lodväggar och i andra delar är blockrika. Höjdskillnaden från ån till högsta höjdplatån är cirka 20 meter i de brantaste partierna. I södra delen kantas ån av öppna mader och svämlövskog som tidigare hävdats som slåttermark men som nu i huvudsak används som betesmark. 

Bräkneån är Natura 2000-område och omfattas av EU:s Art- och habitatdirektiv. Inom naturreservatet finns två utpekade Natura 2000 områden Bräkneån (SE0410168) och Örseryd (SE0410170) med livsmiljötyperna, mindre vattendrag (3260), silikatgräsmarker (6270), fuktängar (6410), taiga (9010), nordlig ädellövskog (9020) och trädklädd betesmark (9070) samt de prioriterade arterna utter, flodpärlmussla, öring och hårklomossa. För att bibehålla ett gynnsamt bevarandetillstånd för åns och omgivande markers listade livsmiljötyper och arter är det viktigt att även skydda omgivande markers naturmiljöer, samt bevara och återställa en naturlig hydrologi i hela området. 

I södra delen av naturreservatet meandrar ån lugnt genom hävdade mader som översvämmas årligen. Dessa mader har hävdats under mycket lång tid genom slåtter och bete. I dessa delar har vattendraget kontakt med omgivande svämplan. Dessa sträckor är viktiga för näringsretention och åns vattenhållande förmåga. Uppströms maderna finns en strömsträcka (en limnisk nyckelbiotop) i form av ett kvillområde med parallella åfåror.  Denna strömsträcka är bara försiktigt rensad och här finns fina öringbiotoper och livsmiljöer för flodpärlmussla. Bräkneån är påverkad av mänskliga aktiviteter, såsom kvarnanläggningar, sågverk, flottningleder och fiske med fasta fångstanordningar. I början av 1800-talet gjordes ån flottningsbar och ","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201681/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201681/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201681/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201681/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201681/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201681/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}