Juoigamvárri naturreservat ligger ca 16 km nordost om centrala Gällivare, intill väg E10 strax öster om byn Muorjevaara. I nordväst gränsar reservatet till Lina fjällurskogreservat, men avskiljs från detta område av väg E10. Naturen i området är varierad. Det flacka skogsberget Juoigamvárri tornar längst i söder. En dalgång med skog- myrmosaik återfinns i östra och centrala delarna. Längst i norr varvas vattendrag med sandtallskog på isälvssediment. Det är gott om kontinuitetsskogar och gamla barrträd (200-400 år) i hela området.
Kontinuitetsskogen på berget Juoigamvárri är mestadels gruppställd och ljusöppen. Skogen domineras av tall med inslag av främst gran men även björk, sälg och asp. Gamla spärrgreniga tallar, torrträd och gamla granar förekommer i hela området. Brandhistoriken är tydlig med ett påtagligt inslag av tallar med brandljud. Död ved förekommer mest som silverved, lumpade stockar och dimensionsstubbar. Flera krävande arter finns noterade på berget, bland annat gräddporing och dvärgbägarlav. Båda arterna kräver kontinuitet av kvalitativ död tallved. I svackor längs bergets sluttningar är inslaget av gran större. Sydost och nordväst om berget finns myrområden med några mindre tjärnar.
Reservatets östra och centrala delar utgörs av en långsträckt dalgång, i relativt flack terräng med glesa och ljusöppna skogar på såväl torr som blöt mark. Stora områden domineras av tallskog på lägre åsryggar. Inslaget av riktigt gamla tallar är stort. Död ved av tall, både stående och liggande, förekommer. Åsarnas sluttningar utgörs oftast av barrblandskog med gradvis övergång till mer gran- och björkdominerade skogar lägre ner i terrängen. Granskogarna är mestadels orörda i sen tid och har naturskogskaraktär. Delvis utgörs granskogen av sumpskog med förekomst av järnockrakällor och bäckdråg. Skogarna är ofta flerskiktade och olikåldriga. Senvuxna granar av hög ålder, samt död ved av gran, återfinns ojämnt fördelat över hela dalgången. Det stora inslaget av små våtmarker, källor och bäckdråg ger en hög och jämn luftfuktighet gynnsam för en rad krävande arter. På isälvssediment i den nordligaste delen av reservatet finns ett område med sandtallskog. Skogen är här gles med olikåldriga tallar och en utbredd lavmatta.
Över stora delar av reservatsområdet finns gott","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201566/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201566/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201566/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201566/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201566/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201566/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}