{"id":"2201564","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Djävulsklyftan","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Gällivare","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1781733600000,"ursprBeslutsdatum":1781733600000,"gallandedatum":1784066400000,"iucnKategori":"0, Områden som ej kan klassificeras enligt IUCN: s system.","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":1265.0,"landareaHa":1252.22,"vattenareaHa":12.78,"skogAreaHa":907.78,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"

Djävulsklyftans naturreservat ligger direkt öster om Koskullskulle och sju kilometer nordost om Gällivare. Området har en speciell geologi med en ravin ? Djävulsklyftan - som löper söderut genom områdets mitt. Ravinen är cirka två kilometer lång med en bredd på uppemot 100 meter, och är ett välbesökt utflyktsmål. Landskapet domineras av de skogklädda bergen Pahtavaara (485 m.ö.h.) och Sarkasvaara (443 m.ö.h.) samt alla de vattendrag som flödar i området. Skogen är till övervägande del talldominerad. 

Linaälven löper genom områdets västra utstickande del. Förutom ån som rinner genom ravinen Djävulsklyftan finns också bäcken Huivijoki. Dessa vattendrag rinner genom och avvattnar ett antal mindre sjöar och vattendrag innan de går ihop. Slutligen mynnar de ut i Linaälven strax söder om reservatet. Alla vattendragen är del av Natura 2000-utpekade tillika särskilt värdefulla vattnet Torne och Kalix älvsystem. Linaälven är även utpekad som värdefull för dess populationer av flodpärlmussla, harr, havsöring och lax. Det är dock okänt vad av detta som finns just i reservatet.

Pahtavaaras sluttningar har ett varierat landskap. I den västra sluttningen och i den nedre delen av den norra sluttningen växer en hänglavsrik 120-180 år gammal tallskog med enstaka överståndare i 200-årsåldern. Skogen här är tydligt påverkad av gallring långt tillbaka i tiden. Den västra och norra sluttningen är småkuperad med ett böljande dödislandskap, och uppe på backarna växer sandtallskog. I den norra sluttningens övre del finns rikliga mängder brandljud på 250-350-åriga tallar. Bergets topp kläs av urskogsartad gammeltallskog, med rikligt mängd 250-400-åriga, glest växande och frodvuxna tallar. Östra sluttningen varierar mellan barrblandskog på frisk mark, och gran- och lövskog i fuktdråg. Det finns inslag av 250-åriga tallar och fläckvis finns det gott om senvuxna lövträd såsom sälg, asp och rönn. Skogen utmed den långa sydsluttningen växlar mellan hedartad tallnaturskog med riklig mängd 250-400-åriga tallar, mager och tämligen flerskiktad tallskog samt 120-årig tallbränna. Enstaka sälg och asp finns på denna bitvis tämligen blockiga mark. Pahtavaaras sluttningar och topp innehåller generellt måttligt med död ved.

Skogen på ravinens östsida varierar mellan tallbränna och skarp sandtallhed som är tä","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201564/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201564/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201564/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201564/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201564/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2201564/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}