Naturreservatet Pjältåns mader breder ut sig i den flacka dalgången väster om riksväg 55/56 mellan Åby och Jursla i Norrköpings kommun. Här rinner Pjältån fram i den östra delen av reservatet på sin väg söderut mot utloppet i Loddbyviken några kilometer längre nedströms. Dalgången omges av kuperad terräng med Yxbackens skidanläggning nära inpå i väster. Från norr och väster ansluter de två biflödena Gransjöbäcken och Hultån som i uppströmsdelarna ingår i Rödgölens och Ågelsjöns naturreservat. Biflödena rinner fram genom ravinbildningar, de öppna maderna och igenväxningsmark för att slutligen mynna i Pjältån. Reservatet omfattar Pjältåns sträckning väster om riksvägen från Jursla i den södra delen och upp till Skriketorpsravinen och gränsen för Pjältåns naturreservat i norr. Av Pjältåns totala längd på 8,2 kilometer ingår cirka 2,2 kilometer i reservatet Pjältåns mader. De nedre delarna av Hultån och Gransjöbäcken som ingår i reservatet är drygt 1,6 kilometer respektive drygt 2,1 kilometer.
Pjältån bedöms vara länets viktigaste reproduktionslokal för havsvandrande öring och eventuellt även för flodnejonöga. De viktigaste lek- och uppväxtområdet för havsöringen är strax uppströms inom Pjältåns naturreservat men även vattenmiljöerna i Pjältåns mader fyller en viktig funktion för åns fiskfauna.
Större delen av vattensystemet i naturreservatet rinner fram i flacka områden med finkorniga jordarter som lera, silt, sand och grus samt centralt i området torv. Vattenhastigheterna är här låga och bottnar med grus och finare material dominerar. Ursprungligen har vattendragen haft en låg lutning och ringlat fram över maderna och vid högvattenföring svämmat ut över vattendragens svämplan. Under tidigt 1900-tal grävdes dessa delar av vattendragen om till raka diken med sänkta basnivåer i syfte att avvattna åkermark vilket också ledde till att vattendragen förlora konnetivitet med svämplanen vid högflöden. Till följd av att vattendragen inte underhållsrensats på lång tid samt återkolonisering av bäver har området naturaliserats över tid och naturvärdena har succesivt ökat.
Några sträckor av vattendragen består av brantare partier med grövre bottensubstrat som fungerar som bestämmande sektioner och avgör basnivån för vattendragssträckorna uppströms dessa. Här omges vattendragen ofta av lövdominerade","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200043/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200043/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200043/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200043/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200043/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200043/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}