{"id":"2200014","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Kiimavaara","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Pajala","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1760306400000,"ursprBeslutsdatum":1760306400000,"gallandedatum":1762988400000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":1042.59,"landareaHa":988.23,"vattenareaHa":54.36,"skogAreaHa":600.56,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Natursköna Kiimavaara ligger omkring 14 km sydost om byn Lainio.  Området består dels av det tallskogsbeklädda berget Kiimavaara, ca 300 m ö h, dels av en myllrande mosaik av åsryggar, flackare skogsland, myrmarker, sjöar och tjärnar norr och söder om berget.\nHela området karaktäriseras av natur- och urskogsartad tallskog, bitvis med stort inslag av bukettformiga lövträd och även gran. Träden är olikåldriga och gamla naturvärdesträd med grov bark och platta kronor tronar här och där i området. På de gamla levande tallarna går det att hitta den rödlistade arten tallticka. Död och döende ved, som torrakor och liggande trädstammar finns av de olika trädslagen. Den döda veden är ett viktigt substrat för många arter och på tallågor går det till exempel att hitta de rödlistade arterna gräddporing och fläckporing. \nStörre delen av området är tydligt brandpräglat, och det finns gott om grova brandljudstallar med pansarbark. I området finns det inslag av gamla lövträd och på sälg är den rödlistade arten doftticka funnen. Det finns även flera signalarter som är knutna till lövträd och dessa är till exempel stor aspticka, bårdlav och skinnlav.\nNaturreservatets mellersta del, vid de små tjärnarna, har brunnit för cirka 150-160 år sedan. Branden har där gett upphov till en tätstammig stavatallskog med gamla brandljudstallar som överståndare. Tillgången på död ved är relativt god och gäller i första hand tallågor. \nI öster finns urskogspartier med fuktiga, örtrika gransumpskogar med gott om död ved i form av rötbrutna granlågor. Flera rödlistade arter som är knutna till granskogar med tydlig träd- och lågakontinuitet återfinns i området. Dessa är till exempel lappticka, gränsticka, ullticka och blodticka. \nPå åsryggarna runt sjöarna i väster finns många gamla grova tallöverståndare och döda tallar både som torrakor och lågor. Granen är ännu för ung för att hunnit börja bilda lågor i någon nämnvärd omfattning. \nI främst centrala och västra delarna av naturreservatet finns det insprängt bestånd som avverkats i modern tid.  \nMuonio sameby har sina betesmarker bland annat i Kiimaavaara. \n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200014/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200014/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200014/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200014/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200014/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2200014/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}