{"id":"2064722","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Ryfjället","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Västerbottens Län","kommunerAsText":"Storuman","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1732143600000,"ursprBeslutsdatum":1732143600000,"gallandedatum":1734735600000,"iucnKategori":"Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Västerbottens län","areaHa":7987.25,"landareaHa":7372.78,"vattenareaHa":614.47,"skogAreaHa":4185.8,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"\nRyfjällets naturreservat ligger 70 km nordväst om Storuman i Storumans kommun. Det är ett mycket stort område på Ryfjällets (Ryvjeje) sydostliga utlöpare, mellan Umeälvens dalgång och Boksjödalen. Det är ett omväxlande landskap där flera skogsberg och deras sluttningar dominerar terrängen. Mellan bergen Kittelbotten/Norrberget och Järvsjöliden (Agkelesgielas) är landskapet flackare med en stor andel myrmarker. I nordväst ligger den stora Järvsjön (Jiervasjávrrie). Sjön avvattnas åt norr av Järvbäcken som mynnar i Nedre Boksjön (Vuöllie Girjá). Fritidshus ligger glest utspridda runt sjöns stränder. Några mellanstora sjöar finns också: Gainatjärnarna (Gájnajávrátjah) i söder, Långtjärnen och Rödingträsket (Rávrrajávrrie) i öster. Här gränsar reservatet till Girjesån (Girjiesjuhka) och det befintliga naturreservatet Vindelfjällen. Längst västerut finns en friliggande del kring berget Sipmehobben (Tsiepmievaartoe) där landskapet brantare. Sipmehobbens topp når ovanför trädgränsen.  \nSkogarna i naturreservatet är nästan helt grandominerade. Stora delar är urskogsartade med en allmän förekomst av riktigt gamla granar, kring och över 300 år. Död ved förekommer allmänt-rikligt i alla stadier av nedbrytning. Rödlistade vedsvampar förekommer i de här delarna mycket frekvent. I sluttningarna på bland annat Järvsjöliden, Kittelbotten och Skäftesberget finns inslag av högproduktiva skogar med mycket grova granar och med hög- och lågörter i fältskiktet. På och kring Avaberget och Brånavikberget samt på några ställen till har skogen plockhuggits i varierande utsträckning, vilket har påverkat struktur och mängd död ved. Även dessa skogar utgör klara värdekärnor med ett stort inslag av gamla träd och allmänt med död ved. Inslaget av lövträd är överlag litet men det finns några undantag. I Kittelbottens ostsluttning finns ett betydande inslag av gamla och grova sälgar, och grova aspar dominerar Brånavikbergets brantaste del ner mot Umeälvens dalgång. På högre höjd ökar inslaget av björk och på de högsta topparna övergår skogen i fjällbjörkskog. \nDe allra flesta skogar i Västerbotten är präglade av många och återkommande bränder. I västliga lägen upp mot fjällkanten har dock brandfrekvensen varit betydligt lägre. Stora delar av granskogarna i Ryfjällets naturreservat är av så kallad brandrefugial karaktär, dvs de har inte brunnit på mycket länge. Brånavikberget utgör ett undantag där det allmänna-rikliga inslaget av asp tyder på en brand som ligger ca 120-150 år tillbaka i tiden. Den stora mängden gamla sälgar på Kittelbotten tyder också på brandhistorik långt tillbaka i tiden. I reservatet ingår också några sentida kalhyggen.\nAndelen stora våtmarker är liten och finns framför allt kring Gainatjärnarna, norr om Järvsjön och längs Girjesån. De flesta har i våtmarksinventeringen klassats som ¿Vissa naturvärden¿, men myrområden norr om Järvsjön och öster om Kittelbotten har klassat som ¿Höga naturvärden¿. Påverkan från dikning är mycket liten. På vissa ställen, till exempel på myrarna söder om Järvsjöliden, finns mindre delar som sannolikt är dikade. Den hydrologiska påverkan bedöms även i dessa delar vara försumbar. \n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2064722/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2064722/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2064722/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2064722/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2064722/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2064722/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}