{"id":"2063781","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Håxåskälen","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Strömsund","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1730674800000,"ursprBeslutsdatum":1730674800000,"gallandedatum":1733439600000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":26.24,"landareaHa":26.24,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":22.17,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Håxåskälen är beläget omkring 7 kilometer sydväst om Hammerdal i Strömsunds kommun. Området är cirka 26 hektar och höjden över havet sträcker sig från 470 meter på berget Håxåskälens topp ner till omkring 370 meter i den nordöstra delen av naturreservatet. Sluttningen där naturreservatet är beläget är Håxåskälens ostnordostsluttning. Berggrunden utgörs av en blandning av gråvacka, lerskiffer och kalksten. Jordarten består av lerig morän. I stora delar området förekommer tydliga tecken på kalkpåverkan med kalkgynnade kärlväxter, mulljord samt tunt humuslager och tunt mosskikt.\nLängs sluttningen i Håxåskälens naturreservat växer högörtsrik luckig kalkgranskog (Picea abies) och näringsrik luckig grannaturskog på frisk till svagt fuktig mark. Inblandat i grannaturskogen förekommer enstaka grova gamla tallar (Pinus sylvestris). Lövträdsinslagen utgörs framförallt av björk (Betula ssp.) men även en del sälg (Salix caprea) och asp (Populus tremula) förekommer. \nNaturskogen är främst präglad av intern beståndsdynamik, där gamla träd dör och faller och nya växer upp, men även av tidigare utmarksbete och delvis av mer sentida skogsbruksåtgärder. Skogen är mestadels flerskiktad, olikåldrig och luckig. En del inslag med riktigt gamla granar förekommer varav en del är mycket grova. De grova granarna förekommer främst i den sydvästra delen av området. Död ved förekommer sparsamt men finns som både liggande och stående död ved samt en del stubbar. I sydvästra delen förekommer en del träd med styltrötter, vilket kan tyda på att delområdet tidigare har varit fuktigare/blötare än det är nu. I samma delområde finns spår av hackspettar.\nI sluttningen, strax sydväst om rikkärret, förekommer en del källor och kalkrika källdråg, varav vissa har förekomst av kalktuff. Kalktuff är en porös bergart som bildas när grundvatten med hög kalkhalt tränger fram till jordytan. I det trädbevuxna rikkärret i nordöstra delen av området har bland annat orkidéerna skogsknipprot (Epipactis helleborin) och tvåblad (Neottia ovata) registrerats. Rikkärret är utdikat och en relativt kraftig igenväxning, huvudsakligen av klen björk och gran, har skett till följd av detta. \nFältskiktet i kalkgranskogen domineras av örter men bitvis tar ris, främst blåbär (Vaccinium myrtillus), över. I området förekommer kalkindikatorer som till exempel stor odörspindling (Cortinarius mussivus), blåsippa (Hepatica nobilis), skogsnycklar (Dactylorhiza maculata subsp. fuchsii) och finbräken (Cystopteris montana). Blåsippa förekommer allmänt till rikligt. En till kalkgynnad växt som förekommer allmänt till rikligt i området är svart trolldruva (Actaea spicata) vilken är värdväxt för den rödlistade och starkt hotade fjärilen trolldruvemätare (Baptria tibiale) som har observerats på flera platser i naturreservatet. Skogen i området utgör en viktig livsmiljö för trolldruvemätare. Områdets luckighet skapar ett gynnsamt mikroklimat med solbelysta värdväxter, vilket är en förutsättning för att trolldruvemätaren ska kunna överleva.\nI området finns en gammal fäbod och vid fäboden finns såväl befintliga byggnader som lämningar av tidigare byggnader samt med en del gamla röjningsrösen. Runt fäboden finns gammal betes- och odlingsmark och en del mark utgörs fortfarande av öppen äng. Skogsmarken i närområdet runt fäboden bär spår av tidigare fäbodbruk med betesdrift och utgörs av örtrik, ganska gles, granskog med en del riktigt grova träd. \nSkogen bär även spår av lite mer omfattande skogsbruksåtgärder, främst av en större dimensionshuggning eller plockhuggning som utfördes någon gång på 1960- eller början på 1970-talet. Trots dessa ingrepp har dock området bibehållit trädkontinuitet. I anslutning till naturreservatets sydvästra del ligger en större vindkraftspark. ","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2063781/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2063781/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2063781/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2063781/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2063781/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2063781/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}