{"id":"2062583","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Åberget","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Arvidsjaur","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1733698800000,"ursprBeslutsdatum":1733698800000,"gallandedatum":1735599600000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":276.63,"landareaHa":275.18,"vattenareaHa":1.45,"skogAreaHa":191.27,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Åberget har en höjd av 580 m.ö.h. och ligger i västra delen av Arvidsjaurs kommun, ca 30 km nordväst om centralorten på norra sidan av väg 95. Reservatet omfattar främst Åbergets skogklädda sluttningar. I norra och östra delarna breder stora myrar ut sig kring Storbäcken som korsar området i öst. Även två mindre bäckar ansluter till Storbäcken i denna del. I sydväst ligger en del av reservatsgränsen längsmed väg 95. Reservatets sydvästra delar korsas av en kraftledning som går parallellt med vägen.\nPå Åbergets sluttingar står barrnaturskogar med varierande grad av påverkan. Barrskogarna är naturligt uppkomna efter brand och har en beståndsålder kring 140¿170 år. Dimensionsavverkningar har skett i varierande utsträckning. Generellt ses en låg påverkan i branta partier och på de övre delarna av berget, medan mer låglänta, flackare delar uppvisar en tydligare påverkan med mindre inslag av död ved och gamla träd. Sydsydvästsluttningen är relativt brant och där finns brandpräglad tallskog. I den brantaste delen är skogen urskogsartad med riklig förekomst av gamla tallar som överlevt brand, torrfuror och gamla lågor med grånad silverved. I de flackare delarna finns få överståndare (träd från äldre generationer än det dominerande beståndet) men brandstubbar, kolade gamla vindfällen, lumpade stockar och gamla, enstammiga björkar finns spridda i hela sydsluttningen. Vid foten av bergets sydsluttning står mager tallskog med överståndare. I området närmast vägen är skogen något utglesad på grund av selektiva avverkningar.\nDe nordnordöstra delarna av berget består av mjuka sluttningar med gammal, ljusöppen barrnaturskog på mager mark. Här finns ett gott inslag av död ved i form av torrakor, gamla vindfällen, rötade lågor, brandstubbar och fläckvis lumpade stockar. De övre och de nordligt vända delarna av berget hyser mera gran, medan sluttningen längre ned är talldominerad och delvis utgörs av ren tallskog. Den grandominerade skogen är rik på garnlav och till stor del urskogsartad med gamla enstammiga björkar, fläckvis gott om granar med ålder av 200¿300 år och enstaka gammeltallar. Den talldominerade skogen har en tydlig brandprägel och bitvis inslag av små block och fläckar med hällmarker. Här finns ett sparsamt inslag av tallöverståndare.\nI de låglänta delarna i anslutning till Storbäcken med tillflöden finns äldre, skiktad tallskog med överståndare. I kantzonerna mellan skog och myr i nordöstra delen står senvuxen, flerskiktad barrblandskog med spår av tretåig hackspett. Längst i öst finns ett parti med mer påverkad tallskog med en ålder kring 80¿120 år. Ett stort antal sällsynta och krävande vedsvampar har påträffats i Åbergets skogar, både arter kopplade till gran och till tall. Lateritticka, urskogsporing, gräddporing, ostticka, rosenticka, violmussling och gränsticka är några exempel. Även lavfloran visar på områdets värden i form av brandpräglade naturskogsbestånd, med delvis rikligt med garnlav och förekomst av dvärgbägarlav och kolflarnlav.\nStorbäcken med tillflöden är en del av Byskeälvens vattensystem som är skyddat enligt Natura 2000. Vattensystemet har överlag en låg påverkansgrad och mycket höga naturvärden, och Byskeälven utgör en av landets största och mest artrika skogsälvar. I Norrbottens län finns bland annat bestånd av flodpärlmussla och lax i Byskeälven. Myrarna som till stor del omger Storbäcken och dess två mindre tillflöden i öst utgörs av topogena kärr med bäckdråg. Inga uppenbara spår av exempelvis dikningar kan ses på våtmarkerna i reservatet, inte heller rätning av vattendrag. Utifrån länsstyrelsens kännedom finns heller inga artificiella vandringshinder i vattendragen i området. Våtmarkerna ingår i det större VMI-objektet ¿Dulviesvuöbmie; 32 km SSO Svannäs¿ som bedömts ha mycket högt naturvärde enligt länsstyrelsens våtmarksinventering.","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062583/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062583/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062583/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062583/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062583/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062583/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}