{"id":"2062281","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Storberget","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Arjeplog","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1718661600000,"ursprBeslutsdatum":1718661600000,"gallandedatum":1720735200000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":333.92,"landareaHa":333.92,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":241.13,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Storberget i sydöstra delen av Arjeplogs kommun innefattar större delen av lågfjället Storbergets norra topp, en mindre bergskulle norr om Storberget, samt Storbergets västra sluttning. Reservatet består till största del av skogbeklädda bergssluttningar, medan en mindre del av utgörs av låglänta områden med våtmark väster om Storberget. Stigar saknas och området är bitvis blockigt och till stor del sluttande, men en vandring till Storbergets topp erbjuder besökare en trevlig utsikt med vy över ett skogklätt landskap med inslag av myr och ett flertal sjöar.\nSkogen på Storberget utgörs till övervägande del av naturskogsartad granskog med inslag av lövträd. Den är i huvudsak uppkommen efter en stor skogsbrand som drog fram över berget år 1868. Skogen är därför tämligen likåldrig, med undantag för små fläckar eller stråk med fuktig mark som inte brunnit samt den höglänta granskogen mellan Storbergmyran, Storkällmyran och topparna som har inslag av flerhundraåriga granar. Granen dominerar i norr och på de västra delarna av Storbergets sluttning, medan glasbjörkens andel ökar med höjden för att övergå i regelrätt lövbränna i mer höglänta partier. Merparten av skogen i reservatet är klen, lågproduktiv höjdlägesskog och björkskogen övergår i de övre delarna i fjällbjörkskog. \nLängst upp på topparna finns hedartad vegetation med ett glest skikt av gran och björk. Fläckvis finns äldre granar på Storberget, ofta med brandljud. Förutom gran och glasbjörk finns också gott om sälg, även spridda aspar och inslag av trädformiga rönnar med en brösthöjdsdiameter på upp till ca 20 cm. Blåbär dominerar i markvegetationen med tidvis stort inslag av ormbunkar som ekbräken. Här och var korsas granskogen av små vattendrag som rinner längs med Storbergets sluttningar, och vid dessa är floran ofta av frodigare typ med ekbräken och inslag av midsommarblomster. Förekomsten av rörligt markvatten i svackan mellan det lilla berget norr om Storberget och Storbergets norra topp samt i Storbergets nordöstra brant, gör denna del betydligt mer produktiv än övriga delar av reservatet och här ses även örter som gullris och ekorrbär i fältskiktet.\nSkogen är naturligt uppkommen efter brand och naturlig succession har över årtionden medfört ett måttligt till rikt inslag av stående och liggande död ved, främst av gran men även glasbjörk. Inslaget av död ved är störst i reservatets norra del. På Storberget har ett stort antal arter knutna till äldre granskog med naturlig succession påträffats och bland karaktärsarter kan nämnas rosenticka, ullticka och tretåig hackspett. Även ostticka och den ovanliga grantickeporingen förekommer på granlågor. På sälgar och andra lövträd trivs lavar som gynnas av en stabil luftfuktighet så som lunglav, luddlav och stuplav. Tjädern trivs i västra delarna av reservatet där äldre skog omger öppen myr, och även spillkråka och hökuggla finns i området. \nPåverkan från skogsbruk varierar starkt på Storberget. Den nordligaste bergkullens norra sluttning samt hela västra och nordvästra sluttningen av berget är i stort sett orörd, endast där äldre granöverståndare överlevt finns spår efter viss plockhuggning. I den mer produktiva svackan mellan Storbergets topp och den lilla toppen längst i norr är skogen genomhuggen på grövre träd och fläckvis finns spår av björktäkt (ved). Naturreservatet omfattar några mindre områden med ung till medelålders skog vid reservatsgränserna längst i norr och syd.\nVåtmarksområdena i naturreservatets västra delar ingår i VMI-objektet ¿Våtmark väst Storberget; 28 km NNO Sorsele¿. De delar av våtmarksobjektet som ingår i reservatet utgörs till största del av topogent kärr med bäckdråg och till en liten del av strängflarkkärr. Reservatet innefattar även ett par mindre våtmarksområden på Storbergets västsida; Storkällmyran och Storbergmyran samt ett litet myrstråk på östra sidan. \n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062281/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062281/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062281/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062281/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062281/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2062281/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}