{"id":"2060922","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Himmelsflöten","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Berg, Härjedalen","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1702249200000,"ursprBeslutsdatum":1702249200000,"gallandedatum":1705446000000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":2428.16,"landareaHa":2332.61,"vattenareaHa":95.55,"skogAreaHa":777.91,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Himmelsflöten är huvudsakligen beläget i Härjedalens kommun, cirka nio kilometer väster om Överhogdal. 8,5 hektar av naturreservatets norra del ligger i Bergs kommun. Området är 2428,2 hektar stort och relativt flackt. Höjden över havet sträcker sig från cirka 510 meter i norra delen av området till 600 meter på Himmelsbrännans topp, nära områdets centrala del. Naturreservatet utgörs av ett stort, öppet eller glest trädbevuxet, våtmarkskomplex med gott om inslag av skogbevuxen myr, sumpskog, skogbevuxen fastmark och öppet vatten. Berggrunden består av granit och jordarten utgörs av morän, moig morän och torv. \nVåtmark. Inom området är våtmarksarealen cirka 1540 hektar och en relativt stor del av våtmarken upptas av aapamyrkomplex.  Då berggrunden utgörs av sur granit och myrarnas omgivningar är relativt magra kan torvens sura ämnen inte neutraliseras och aapamyrarna i området består därför främst av fattigkärr. I den sydvästra halvan av området, med bland annat myren Himmelsflöten, domineras aapamyren av ett väl utvecklat strängflarkkärr. Strängarna är glest bevuxna med ris, björk (Betula spp.) och tall (Pinus sylvestris). Myren Himmelsflöten är ett topogent kärr men i den norra delen är kärret soligent och avvattnas mot norr via Skuggbäcken. I naturreservatets våtmarkskomplex finns förutom stängflarkkärret även mosaikblandmyr, fler topogena och soligena kärr, trädbevuxna kärr, källkärr, mossar, sumpskog samt en hel del inslag av öppet vatten. Våtmarkernas vegetation är präglad av de näringsfattiga förhållandena i området och våtmarken är därför mycket artfattig. Styvstarr (Carex bigelowii) är en av de mer dominanta arterna i fältskiktet tillsammans med taggstarr (C. pauciflora), tuvsäv (Trichophorum cespitosum), kallgräs (Scheuchzeria palustris), vitag (Rhynchospora alba) och tuvull (Eriophorum vaginatum). \n\nSkog. Skogen inom området bildar halvöar och öar i våtmarkerna. Skogen förekommer delvis som fastmarkskog och delvis som sumpskog. Skogen består till stora del av barrnaturskog som delvis är barrblandskog, delvis talldominerad och delvis grandominerad (Picea abies). Även en del mer renodlade partier med tallskog eller granskog förekommer. Lövträd finns som enstaka inslag av björk, rönn (Sorbus aucuparia) och sälg (Salix caprea) men också en del områden med mer rikligt med björk förekommer. Beståndsåldern är mestadels omkring 170 år men en del äldre granar och tallar finns. En del riktigt gamla grova träd förekommer varav en del är spärrgreniga. Den talldominerade skogen i området är brandpräglad och spår efter bränder förekommer i form av kolad ved och brandljud. Grandominerad skog har en del brandspår men är huvudsakligen brandrefugial och präglad av intern beståndsdynamik, där gamla träd dör och faller och nya växer upp. I stora delar av naturreservatet finns god kontinuitet av gamla träd samt av både stående och liggande död ved. En del nyare stormfällda träd från 2010-talets stormar ligger längs myrkanterna. I norra delen av området finns ett urskogsartat område med hänglavsrik, långsamväxande granskog och en hel del rotvältor och liggande död ved efter stambrott. På torrträd, både på myrarna och i skogen, förekommer rikligt med varglav (Letharia vulpina). På varglaven har den parasiterande svamparten varglavsknöl (Phacopsis vulpina) registrerats. Exempel på andra naturvårdsarter som noterats i skogslandskapet är gränsticka (Phellopilus nigrolimitatus), doftskinn (Cystostereum murrayi) och tretåig hackspett (Picoides tridactylus). Skogen är påverkad av plockhuggning och här och var i skogen finns äldre avverkningsstubbar av både tall och gran. Några mindre områden av naturreservatet är även påverkade av hyggesbruk omkring år 2000. En del diken förekommer men naturreservatets skog och våtmark är påfallande lite påverkade av dikning. \nKulturhistoria\nHela området är påverkat av tidigare fäbod- och utmarksbruk genom plockhuggning, slåtter, bete och en del odling. Väster-Pörte fäbod finns fortfarande kvar. ","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060922/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060922/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060922/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060922/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060922/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060922/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}