{"id":"2060021","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Krokberg","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Arvidsjaur","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1718661600000,"ursprBeslutsdatum":1718661600000,"gallandedatum":1720735200000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":668.79,"landareaHa":595.71,"vattenareaHa":73.08,"skogAreaHa":343.18,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Krokbergs naturreservat ligger söder om och i direkt anslutning till Bålkabergets naturreservat, vid byn Krokberg ca 20 km i sydvästlig riktning från Arvidsjaur tätort. Området är ett så kallat dödislandskap med en mosaik av skogar, myrar och ett stort antal tjärnar förbundna med små bäckar. Landskapet är flackt, delvis småkuperat och merparten av objektet ligger 480¿510 m. ö. h. Reservatet avgränsas i öster av väg 523 från vilken två skogsbilvägar korsar området i nordvästlig riktning. I norra änden av reservatet finns en cykelstig\n\nGamla granskogar dominerar i norra och nordöstra delarna av området, och urskogsartade granskogar finns kring Stor-Kroktjärnen, Sjöfågeltjärnen och i gränsområden mot Bålkabergets naturreservat. Dessa är till stora delar magra och naturligt öppna med gott om död ved i form av rötade lågor i olika nedbrytningsstadier och grovlekar samt stående döda torrgranar. Det finns inslag av gamla björkar och granar med brandljud. Trots spridda stubbar från äldre plockhuggning är strukturen övervägande urskogsartad.\n\nI de centrala och södra delarna av reservatet finns barrblandskogar som är omväxlande gran- respektive talldominerade. Beståndsåldern är allmänt mellan 150¿200 år. Det finns spridda spår av brand så som kolade stubbar och gott om både tallar och granar med brandljud. Centralt i området finns stora partier med utpräglade brännor, det vill säga skog som vuxit upp efter brand. Brännorna är främst barrblandskogar med omväxlande tall- och grandominans men det finns ställvis renare bestånd av gran respektive tall. Skogarna har inslag av björk och sälg uppvuxna efter brand, även vissa gamla och grova individer. Markvegetationen är övervägande av frisk blåbärstyp. \n\nNorr om Abborrtjärnarna finns en relativt produktiv granskog uppvuxen efter brand, med inslag av grova spärrgreniga tallar. De brandföryngrade skogarna är till stor del betydligt tätare än granskogarna i norr. Strukturen är varierad och flerskiktad med gott om rötade lågor och torrfuror. Brandljud finns i både granar och tallar, även dubbla brandljud ses i grova tallöverståndare. Merparten av skogarna har främst påverkats av selektiva uttag av gamla tallar. Södra delen, som också är mer talldominerad, har tydligare spår av äldre tiders plockhuggning. På ett par platser finns självföryngrad skog uppvuxen efter gamla kalavverkningar, bland annat på södra sidan av Lomtjärnen och söder om Holmtjärnen. \n\nSkogarna i de södra och sydvästra delarna av reservatet är övervägande talldominerade, med beståndsålder av ca 150 år. Dessa skogar har en högre grad av påverkan från äldre selektiva huggningar. Trots påverkan finns ändå en god kontinuitet i trädskiktet och ett sparsamt inslag av upp till 250-åriga tallar. Död ved förekommer i form av torrakor, lumpade lågor (stockar som lämnats vid äldre huggningar). Fläckvis har självgallring skapat gott om stående och liggande död ved. \n\nDe sammanhängande naturskogarna i området har en rik flora av ovanliga och krävande vedsvampar kopplat till inslaget av gamla träd och död ved, strukturer som fått bildas över lång tid. Här finns främst arter knutna till gran såsom ulltickeporing, grantickeporing, ostticka och tajgaskinn. Även lateritticka har påträffats, som främst förekommer på tallved, samt doftticka på levande sälg. I de grandominerade delarna finns på vissa håll rikligt med garnlav. Knottrig blåslav finns i området, och förekomst av kolflarnlav på gammal, bränd tallved vittnar om historiska bränder. Spår av tretåig hackspett ses på många håll i reservatet, även spillkråka förekommer. Området har också stor potential för skogshöns som tjäder, orre och järpe samt för rovfåglar knutna till sammanhängande, äldre skog såsom duvhök.","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060021/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060021/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060021/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060021/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060021/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2060021/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}