{"id":"2059948","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Tjaraivare","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Jokkmokk","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1713736800000,"ursprBeslutsdatum":1713736800000,"gallandedatum":1715896800000,"iucnKategori":"0, Områden som ej kan klassificeras enligt IUCN: s system.","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":3812.57,"landareaHa":3747.85,"vattenareaHa":64.72,"skogAreaHa":2124.98,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Tjaraivare är ett vidsträckt område fyra kilometer väster om Kåbdalis, och ansluter direkt till naturreservaten Udtja i väster och Kronogård i norr. Berget Tjaraivare (565 m.ö.h.) ligger i reservatets södra del, och dess långa sluttningar täcker stora delar av reservatet. Vid den norra gränsesporadiskt. Tjaraivares flacka nordvästra sluttning inrymmer tallskogar med visst inslag av gammal gran. Nord- och nordostsluttningarna kläs av särskilt mycket urskogsartad granskog, och där är trädåldrar över 200 år vanligt förekommande. Längst i norr, på båda sidor om bäcken Mávnalisjåhka, har plockhuggningar från förrförra seklet lett till att skogen fått en restskogskaraktär. Flerhundraåriga tallar delar där plats med granar på minst 200 år. Högst andel gammeltallar hittar man längs Mávnalisoajvásjs öst- och sydsidor. Där förekommer 500-åriga tallar med uppemot 80 cm i brösthöjdsdiameter. I områdets östra del har flera avverkningar gjorts de senaste 10¿15 åren. De kvarvarande skogarna har dock fortfarande höga naturvärden, och enskilda samt grupperade gammeltallar finns spridda över hela delområdet. \nI riktning mot myr- och tjärnkomplexet i sydost domineras skogen av tall. Troligen har den brunnit vid samma tillfälle omkring 1800-talets mitt och beståndsåldern är cirka 160 år. Spår finns av äldre plockhuggningar men påverkansgraden är mycket varierad. På många av myrholmarna är grundvattenytan nära markytan, och här växer lågproduktiv tallskog med flerhundraåriga brandöverståndare. Även de fuktiga delarna har föryngrats av skogsbranden och påverkangraden av skogsbruk har därefter varit låg. Där gammeltallar dominerar är skogen mestadels av stavakaraktär. Strax norrut finns ett större sammanhängande område med urskogsartad brandpräglad gammeltallskog. Där finns mycket rikligt av överståndare med brandljud och stark brandprägel. Åldersspridningen är uppskattningsvis 100¿500 år.\nBortsett myr- och tjärnkomplexet i sydost har få spår av brand påträffats i området. I den nordvästra delen daterades ett brandljud till år 1829. I hela området står resliga torrfuror som lyser upp den mörka gamla skogen. Generellt för området är att det finns rikligt med död ved. Den förekommer främst som stormfällda lågor, men rester från äldre tiders dimensionshuggningar finns också kvar i form av lumpar och stubbar. Till detta skall läggas massor med yngre vindfällen och toppbrott. Eftersom skogen nästan uteslutande är i sen succession är hänglavar vanligt förekommande. \nTvå samebyar har renskötselrätt i området. Tuorpon nyttjar det som vinterland och vårvinterland. Udtja nyttjar det som vinterland, vårland och höstland. \nn står det flackare berget Mávnalisoajvásj, som når 520 m.ö.h. I sänkan mellan de två berget är ett stort komplex av skog-myrmosaik, ifrån vilken åarna Sárgasjåhkå och Mávnalisjåhkå flödar söderut respektive österut. Dessa åar och kringliggande tjärnar är del av Piteälvens vattensystem, och således utpekade inom Natura 2000. Våtmarker återfinns även på östra och västra sidan om Tjaraivare. Myrarna har bedömts hysa vissa till höga naturvärden. Söder om Tjaraivare är sjön Tjaraitjärnen. Därifrån flödar ån Tjaraijåkkå till reservatets smala, utstickande sydöstra delområde. Där är höjdläget 320 m.ö.h., vilket är lägst i området.\nDet urskogsartade barrskogslandskapet innehåller allt från skarp hällmark, frisk barrskog till sank myr och tjärn. Vegetationstyperna varierar mellan torr lavtyp till frisk blåbärsristyp med lingon och skvattram, men även kråkbär och ljung är vanligt förekommande. De högst belägna delarna är kala häll- och blockmarker. Kala områden återfinns även på annat håll, exempelvis vid kraftledningen i syd, fläckvis utmed Tjaraivares södra sluttning samt i det utstickande området i sydost. På hällmarkerna och blockmarkerna växer urskogsartad gammal tallskog.\nInsprängt i områdets myrkomplex finns mängder av myrholmar av varierande storlek. På de flesta myrholmar finns 200¿300 år gamla tallar, och ännu äldre tallar återfinns ","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059948/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059948/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059948/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059948/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059948/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059948/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}