{"id":"2059302","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Kattygelbackarna","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Strömsund","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1730674800000,"ursprBeslutsdatum":1730674800000,"gallandedatum":1733439600000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":49.13,"landareaHa":49.13,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":44.82,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Kattygelbackarna är beläget omkring 7,5 kilometer västsydväst om Hammerdal i Strömsunds kommun. Området är cirka 49 hektar stort och höjden sträcker sig från 420 meter över havet på berget Åskälens nordostsluttning till omkring 365 meter vid våtmarken Dilflon i den östra delen av naturreservatet. Naturreservatet har fått sitt namn efter namnet på den sluttning det ligger i, Kattygelbackarna. Längs sluttningen förekommer små åsar, sänkor och en del små våtmarker. Berggrunden utgörs huvudsakligen av gråvacka, lerskiffer och kalksten. Jordarten består främst av lerig morän samt en del isälvssediment i östra delen av naturreservatet. \n\nSkogen längs sluttningen utgörs av örtrik kalkgranskog (Picea abies) och näringsrik gammal lövträdsrik grannaturskog på frisk mark. Lövträdsinslagen utgörs framförallt av asp (Populus tremula) men även en del sälg (Salix caprea) och enstaka rönn (Sorbus aucuparia) förekommer. Asp förekommer främst i klonade grupper i norra delen av området men även som mer spridda träd i övriga delar av naturreservatet. \n\nSkogen är främst präglad av intern beståndsdynamik, där gamla träd dör och faller och nya växer upp, samt troligtvis av utmarksbete. Skogen är olikåldrig med en medelålder på omkring 140 år. Det finns dock relativt gott om granar som är betydligt äldre. I de mest näringsrika delarna av sluttningen finns en hel del grova granar med brösthöjdsdiameter upp mot 90 centimeter. Det finns även en hel del gamla lövträd, varav vissa är grova. Död ved förekommer allmänt till rikligt i den norra delen och något mer sparsamt i den södra och östra delen. Den döda veden utgörs främst av granlågor i olika grovlekar och nedbrytningsstadier samt enstaka högstubbar och torrträd. \n\nLängs sluttningen finns ett mindre vattendrag som delvis rinner i en ravinliknande dal. Inom området förekommer även enstaka källor och kalkrika källdråg. Områdets kalkrika berggrund är även tydlig i rikkärren i östra delen av naturreservatet. \n\nFältskiktet i området domineras främst av högörter och blåbär (Vaccinium myrtillus). Spritt inom naturreservatet finns kalkindikatorer som kransmossa (Hylocomiadelphus triquetrus), svart trolldruva (Actaea spicata), blåsippa (Hepatica nobilis), tibast (Daphne mezereum), ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata) och finbräken (Cystopteris montana). Exempel på naturskogsarter som registrerats i naturreservatet är lunglav (Lobaria pulmonaria), som växer rikligt på asp och sälg, samt rosenticka (Rhodofomes roseus). \nPå rikkärren Dilflon och Millestflon, som till stora delar ligger utanför naturreservatet, har en hel del kalgynnade eller kalberoende arter registrerats och en del av dessa arter förekommer troligen även på de delar av dessa rikkärr, och övriga rikkärr, som finns inom naturreservatets gränser. Exempel på arter är axag (Schoenus ferrugineus), jämtstarr (Carex lepidocarpa ssp. jemtlandica) och sumpnycklar (Dactylorhiza. majalis ssp. lapponica). \n\nOmrådet bär endast ett fåtal spår av en tidigare dimensionsavverkning och plockhuggning men en del gallring verkar ha förekommit före 1974. Trakthyggesbruk har förekommit i slutet av 1960-talet eller i början på 1970-talet på en liten bit av nordöstra delen av naturreservatet och där stigen går samt på 2010-talet där vägen sträcker sig. Ett fåtal mindre diken förekommer. I anslutning till naturreservatets sydvästra del ligger en större vindkraftspark.\n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059302/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059302/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059302/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059302/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059302/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2059302/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}