{"id":"2057481","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Flakamyren","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Östersund","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1699830000000,"ursprBeslutsdatum":1699830000000,"gallandedatum":1701990000000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":273.49,"landareaHa":272.85,"vattenareaHa":0.64,"skogAreaHa":118.7,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Flakamyren är beläget i Östersunds kommun, omkring 10 kilometer öster om Krokom och två kilometer norr om Litsnäset. Området är 273,5 hektar stort och ligger i en svag nordostsluttning, vid sydvästra stranden till vattendraget Långan. Höjden över havet sträcker sig från cirka 280 meter i sydvästra delen till cirka 250 meter vid Långans strand, i den sydöstligaste delen av naturreservatet. Berggrunden består av kalksten och jordarterna utgörs av morän, moiga till leriga moräner, lera, torv och en del isälvsgrus. \nVåtmarken. Flakamyren är en relativt stor myr som främst består av ett svagt sluttande kärr och några mossar. Skillnaden mellan kärr och mossar är att kärr främst får vatten från anslutande fastmark och nederbörd medan mossar främst får vatten enbart från nederbörd. En del av mossarna är svagt välvda. Kärren är utpräglade kalkkärr, rikkärr, med kalkgynnad flora, som i huvudsak är öppna men även en del trädbevuxna partier finns. I kärren förekommer källor med kalkrikt vatten där kalktuffbildning pågår, det vill säga bildning av en porös bergart som bildas när grundvatten med hög kalkhalt tränger fram till jordytan. Den största och mest välbildade kalktuffen finns i de centrala delarna av kärret. I närheten av den stora kalktuffen finns ett flertal mindre blekefält, det vill säga fält med kalkutfällning, vilket även förekommer i vissa andra blöta delar av kärret. Även en del dråg, bäckar, har kalkutfällning. I den sydostligaste delen av naturreservatet finns ett soligent rikkärr, det vill säga ett sluttande kärr med översilningsmark. Den öppna delen av detta kärr är på vissa håll utbildat som källkärr där det mot fastmarkskanten finns källor och enstaka kalktuffar. Källorna övergår i grunda källbäckar som rinner ner över kärret. I de öppna delarna av kärret domineras fältskiktet av trådstarr (Carex lasiocarpa) och tuvsäv (Trichophorum cespitosum). En del av kärret utgörs av renodlat axag-kärr (Schoenus ferrugineus), vilken enbart växer på kalkrik fuktig till blöt mark. \nSkogen. Skogen inom området utgörs till stora del av näringsrik granskog (Picea abies) med inslag av kalkbarrskog. En del mindre områden med talldominerad (Pinus sylvestris) skog och barrblandskog förekommer. På vissa mindre delar av området förekommer barrblandskog med relativt stort inslag av björk (Betula spp.). I norra delen av naturreservatet är skogen grandominerad och där förekommer även en del sumpskog. Naturgranskogen är främst av blåbärs- (Vaccinium myrtillus) och lågörtstyp men bitvis förkommer näringsrikare granskog av högörtstyp. Beståndsåldern är mestadels omkring 170 år, men en del äldre granar och tallar förekommer. Granskogen är i huvudsak flerskiktad och präglad av intern beståndsdynamik, där gamla träd dör och faller och nya växer upp. På sina ställen förekommer rikliga mängder liggande död granved i olika nedbrytningsstadier. Där skogen övergår till barrblandskog eller rena tallbestånd i varierande åldrar förekommer spår efter bränder i form av kolade stubbar med ett flertal brandljud. Barrblandskogen och tallbestånd har mestadels ett fältskikt av blåbärsris med mer eller mindre inslag av örter. Bitvis förekommer små områden kalktallskog.\nNaturvårdsarter. Exempel på rödlistade arter som påträffats är månlåsbräken (Botrychium lunaria), rynksinn (Phlebia centrifuga), ostticka (Skeletocutis odora), blackticka (Steccherinum collabens) och tretåig hackspett (Picoides tridactylus). I det öppna rikkärret har även de kalkgynnade och rödlistade snäckorna kalkkärrsgrynsnäcka (Vertigo geyeri) och otandad grynsnäcka (V. genesii) påträffats. Kalkkärrsgrynsnäcka påträffas nästan enbart i rikkärr med en mycket hög kalkhalt. \nÖvrigt.Hela området är påverkat av tidigare fäbodbruk genom slåtter och utmarksbete. Spår av hävd finns i form av en gärdesgård i rikkärret samt en gammal torkställning för torv. Skogen är påverkad av plockhuggning från 1900-talets mitt och här och var i skogen finns äldre avverkningsstubbar av gran. ","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2057481/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2057481/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2057481/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2057481/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2057481/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2057481/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}