{"id":"2054941","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Stentjärnåsen","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Härjedalen","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1731279600000,"ursprBeslutsdatum":1731279600000,"gallandedatum":1733958000000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":307.43,"landareaHa":307.36,"vattenareaHa":0.07,"skogAreaHa":194.76,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Stentjärnåsen är beläget omkring 25 kilometer sydost om Funäsdalen i västra delen av Härjedalens landskap och kommun. Området är cirka 307 hektar stort och höjden sträcker sig från 830 meter över havet, nära trädgränsen, på Brännknallens topp till omkring 567 meter över havet vid sjön Lossens strand i den nordöstra delen av naturreservatet. Lossen är en vattenkraftsreglerad sjö med 567 meter som högsta dämningshöjd och en del av Ljusnans vattensystem. Naturreservatet utgörs i huvudsak av berget Stentjärnåsens nordöstra sluttning men även delvis av Stentjärnåsens övre sluttningar mot väst och öst. Nordostsluttningen ner mot Lossens strand är delvis brant med mindre lodytor och i den nordöstra delen finns en mindre, skogbevuxen, bergbrant. Ett par bäckar rinner längs sluttningen. I sydligaste delen av området, på sydsidan av Brännknallen, ligger en brant med lodytor mot söder. Bergarten utgörs i huvudsak av sandsten (metafältspatsandsten) men i en liten del i nordväst består bergarten i huvudsak av granit. Jordarterna består främst av morän samt en del berg i dagen och torv.Skogen längs nordostsluttningen utgörs av gammal, senvuxen, naturskog, mestadels dominerad av gran (Picea abies), på frisk och ibland fuktig mark. Bitvis finns även inslag med mer talldominerad naturskog (Pinus sylvestris) eller barrblandskog. Andelen lövträd är låg men av de som förekommer är björk (Betula ssp.) det vanligaste trädslaget. Remsan längst ner i sluttningen, mellan riksvägen och sjön, täcks av gammal barrnaturskog. Upp mot Stentjärnåsens och Brännknallens toppar förekommer en del hällmarksimpediment men även högt belägna våtmarker bevuxna med en del senvuxna tallar och granar. Även i dessa högt belägna delar finns dock partier med lite mer produktiv skog.Skogen är främst präglad av intern beståndsdynamik, där gamla träd dör och faller och nya växer upp, men även delvis av brand. Överlag är skogen flerskiktad, olikåldrig, men medelåldern på granbestånden är omkring 180 år och på tallbestånden drygt 200 år. Äldsta åldersbestämda tall är cirka 270 år och troligen finns ännu äldre tallar. Död ved utgörs främst av liggande ved och förekommer oftast sparsamt till måttligt men i mindre delar finns allmänt till rikligt med granlågor i olika nedbrytningsstadier. Brandspår i form av kolad ved förekommer. \nFältskiktet och bottenskiktet domineras främst av bärris och mossor men bitvis förekommer även inslag av lågörter, framförallt längs fukt- och källdråg. På de högt belägna våtmarkerna växer en hel del kärlväxter varav en del, som till exempel grönkulla (Coeloglossum viride), är kalkgynnade. I de grandominerade delarna av området har rödlistade arter av vedsvampar och lavar som indikerar lång kontinuitet av död ved och/eller en orörd skogsmiljö med hög och jämn luftfuktighet registrerats. Exempel på sådana arter är gammelgransskål (Pseudographis pinicola), gränsticka (Phellopilus nigrolimitatus) och garnlav (Alectoria sarmentosa). I mer tallrik skog där historiska bränder har dragit fram har förekomster av rödlistade brandgynnade arter som vedskivlav (Hertelidea botryosa), vedflamlav (Ramboldia elabens), blanksvart spiklav (Calicium denigratum) samt den brandberoende arten kolflarnlav (Carbonicola anthracophila) registrerats. Vägkanterna längs riksväg 84, som korsar naturreservatet i nedre delen av nordostsluttningen, är utpekade som artrika vägkanter och som en sträcka med kalkgynnad till kalkkrävande lågörtflora. Skogen har påverkats av en del tidigare plockhuggning och dimensionsavverkning och på en del ställen är skogen nyligen röjd på granunderväxt. I ett område i nordost förekom hyhyggesbruk 2021. På hygget har en del gammeltall lämnats och en produktiv bäckmiljö har lämnats orörd. En grovbruten körväg och en luftburen elledning går från områdets nordöstra hörn och västerut genom området. På toppen av Stentjärnåsen, omgärdar naturreservatet en mindre vindkraftpark med fem vindkraftverk. Dessa ligger dock strax utanför naturreservatet","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054941/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054941/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054941/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054941/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054941/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054941/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}