{"id":"2054521","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Ronneby blåmusselbankar","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Blekinge Län","kommunerAsText":"Karlshamn, Karlskrona, Ronneby","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1608159600000,"ursprBeslutsdatum":1608159600000,"gallandedatum":1612998000000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Blekinge län","areaHa":14179.41,"landareaHa":5.11,"vattenareaHa":14174.3,"skogAreaHa":0.0,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Den marina miljön söder om Ronneby uppvisar höga marina naturvärden med bestånd av blåmusslor och artrik rödalgsförekomst med dominans av kräkel (gaffeltång), fjäderslick och rödblad. \n\nBlåmusselreven fungerar som viktiga värdekärnor för biodiversitet, eftersom de erbjuder såväl substrat som skydd och födosöksområde för fisk och andra organismer. Blåmussla är en viktig födoresurs för bland annat ejder och alfågel. Mycket tyder på att blåmusselpopulationerna internationellt och i Sverige, har minskat drastiskt de senaste decennierna och detta har troligtvis ett starkt samband till det minskade beståndet av dykänder. Blåmusslor har ytterligare en viktig funktion i ekosystemet eftersom de är filtrerare och ¿renar¿ vattnet från näringsämnen, vilket minskar effekter av övergödning. Denna ekosystemtjänst är av stor vikt för Östersjöns miljöstatus. \n\nBotten består generellt av grövre fraktioner av sten, block och häll och följer i stora drag djupgradienten, dvs. ju större djup, desto mer finkornigt substrat. Sand dominerar på större djup än 20¿25 meter. Inom området finns en rik mångfald av både hårdbottenlevande och mjukbottenlevande arter. Evertebrater som förekommer (förutom blåmussla) är nässeldjur av släktet Laomedea, slät havstulpan samt mossdjuret Electra crustulenta. Sågtång noteras på drygt 10 meters djup, men förekomsten av tång är sparsam vilket kan förklaras av vågexponeringen. Öronmanet och tusensnäckor finns, liksom smörbultsfiskar. Ingen riktad inventering mot fisk har genomförts. \nÖvervakning av tumlare (Östersjöns enda val) har visat att arten rör sig i området. Delpopulationen av tumlare i Östersjön är liten och har minskat drastiskt under förra århundradet. \n\nI området ingår öarna Store och Lille Borre, Store och Lille Svärting, Gåsfeten, Eskelen, Lilla Kråkan, Västra Stuten, Ulven, Asla, Hasslö flöt, Busören samt ett antal mycket små skär. \nGåsfeten är den yttersta ön i Ronneby skärgård. Den utgörs helt av urberg och har ett mycket exponerat läge. På öns norra del finns en fyr av Gustav Dahlén-typ. Strandklipporna stupar relativt brant i havet, till omkring 20 meters djup strax sydväst om ön. Gåsfeten är representativ för naturtypen Skär och små öar i Östersjön. Vegetationen är påtagligt påverkad av fågelspillning, främst från det betydande antal av vitfågel som brukar rasta och övernatta på ön. Bland öns intressantaste och för naturtypen i Blekinge karaktäristiska arter märks bland annat bitterkrassing, fackelblomster, gräslök, styvmorsviol och gul fetknopp. På ön finns även ett relativt stort hällkar med rik förekomst av tarmtång. Vitfågel, bland annat silvertärna, häckar på ön. Häll och block förekommer ner till ett djup av cirka 15 meter där hårdbotten övergår i plana bottnar med mer finkornigt material som småsten, grus och sand. Rödalger som fjäderslick och ullsläke dominerar, men även kräkel, rosendun, rödris och rödblad förekommer. I den grunda viken på Gåsfetens västra sida, finns ett tätt tångbestånd med både såg- och blåstång ner till ett djup på cirka 2,5 meter. Gåsfetens omgivande vattenområde kan fylla en funktion som reproduktions-, rast-, uppväxt- eller födosöksmiljöer, exempelvis för fisk. Ön med angränsande vatten ingår i Natura 2000 (SE0410212).\n\nÄven de övriga öarna i området är av naturtypen Skär och små öar i Östersjön, och har en karaktäristisk flora och fauna. Den näst största ön är Asla. På ön finns en mindre led- och fiskefyr, anlagd 1952. Asla är en viktig häckningslokal för främst svärta och skräntärna, men hyser också en mindre koloni med storskarv. Flera av öarna är viktiga som rastlokaler. Arter som noterats rastande är bland annat skärsnäppa och vinterhämpling. \n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054521/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054521/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054521/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054521/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054521/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2054521/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}