{"id":"2053364","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Skavberget","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Ragunda","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1699830000000,"ursprBeslutsdatum":1699830000000,"gallandedatum":1703718000000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":52.19,"landareaHa":52.19,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":49.43,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Skavberget är drygt 50 hektar stort och ligger i Ragunda kommun,\ncirka 12 kilometer sydväst om Bispgården och 5 kilometer nordväst om\nKorsåmon. Naturreservatet utgör ett parti av Skavbergets sydöstra del. Det\ninkluderar även ett område kring Skavån, vilken rinner i dalgången öster om\nSkavberget. Området är beläget cirka 1 kilometer väster om Högsta kustlinjen i\nIndalsälvens dalgång och ligger inom den naturgeografiska regionen \"vågig\nbergkulleterräng\". Berggrunden består av gnejs vilket är en relativt svårvittrad och\nnäringsfattig berggrund. Jordarten består av moig morän. I flera fuktiga och blöta\npartier märks att moränen håller ett visst inslag av kalk eller annan basisk mineral.\nOmrådet ligger huvudsakligen i en östvänd sluttning med ett par fristående höjder\noch två tydliga bäckdalar som leder ner till Skavån. I väster finns naturreservatets\nhögst belägna del, cirka 350 meter över havet, och området kring Skavån är den\nlägst belägna delen, cirka 260 meter över havet. Området ligger precis ovan\nHögsta kustlinjen.\n\nNästan hela naturreservatet utgörs av skogsmark som är opåverkad av modernt\nskogsbruk. Skogen har till största del en tydlig naturskogsprägel trots att det finns\ngott om spår efter äldre dimensionsavverkning. Området är historiskt brandpräglat\noch har tidigare troligen varit talldominerat i stora delar. Numera är området till\nstörsta delen grandominerat, vilket kan vara en effekt av långvarig frånvaro av\nnaturliga skogsbränder samt av att det främst var tallar som togs ut vid\ndimensionsavverkningen för omkring 100 år sedan.\n\nStora delar av området domineras av 100-150 årig granskog som på flera ställen\nskapat relativt stora mängder död ved genom självgallring och andra naturliga\nprocesser. I dessa delar finns även ofta inslag av betydligt äldre träd, både av\ngranar och tallar. Andra delar av naturreservatet domineras av tydligt äldre\ngranskog, särskilt i lite fuktigare partier. I dessa områden är det oftast gott om\ngamla träd och granlågor i alla nedbrytningsklasser. Längs bäckar och i andra\nsvackor är näringstillgången ofta god vilket avspeglas i grova och högväxta granar\noch en örtrik markvegetation. Trots att de mer näringsrika delarna sällan hyser\näldre granskogsbestånd så har de relativt rikligt med död ved som ofta även är av\ngrövre dimensioner.\n\nNaturreservatet ligger i en större naturligt lövträdsrik trakt. Inslaget av\nmedelålders till äldre lövträd är generellt högt i hela området. Björk, asp och sälg\nger nästan överallt karaktär åt området, såväl i fuktiga och näringsrika\ngranskogssvackor som på mer talldominerade och ljusöppna höjder. I vissa\nmindre partier utgör lövträden mer än en tredjedel av trädskiktet. Död ved av\nlövträd förekommer men oftast i ganska liten utsträckning. I vissa områden, särskilt i höjdlägen, är tall det dominerande trädslaget. Äldre tallar förekommer även som spridda överståndare i stora delar av naturreservatet. Det finns gott om brandspår i tallstubbar, inte sällan ses där spår av två och ibland ännu fler bränder. Levande tallar med brandljud förekommer sporadiskt.\n\nBland naturvårdsarter knutna till gran som hittats i naturreservatet finns framför\nallt en stor mångfald av primära vedsvampar, vilka kommer in i ett relativt tidigt\nskede efter att granarna försvagats eller dött. Bland dessa kan nämnas harticka, kötticka och blackticka. Där finns även ett flertal epifytiska arter knutna till gamla, levande träd och ett stabilt och fuktigt mikroklimat, till exempel garnlav, violettgrå tagellav och gammelgransskål. Bland naturvårdsarter knutna till lövträd lägger man först märke till de stora mängderna lunglav som ofta draperar sälgar och aspar, och i ovanligt stor utsträckning även växer på björk. På många sälgar växer även den fridlysta dofttickan.\n\nEn liten del av Skavån ingår i naturreservatet. Skavån är klassat som ett värdefullt\nvattendrag med värdefulla lek- och uppväxtområden för öring och harr.","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2053364/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2053364/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2053364/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2053364/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2053364/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2053364/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}