{"id":"2052961","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Järnbäcken","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Krokom","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1731279600000,"ursprBeslutsdatum":1731279600000,"gallandedatum":1733958000000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":130.95,"landareaHa":130.95,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":41.83,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Järnbäcken är beläget omkring fyra kilometer västnordväst om Kaxås i Krokoms kommun. Området är cirka 131 hektar stort och höjden sträcker sig från 445 meter över havet i områdets nordostliga delar till omkring 370 meter över havet nere vid Järnbäckens utlopp från naturreservatets sydöstra del. Naturreservatet utgörs av en mosaik av trädbevuxna våtmarker, öppna våtmarker, sumpskog, skogbevuxen fastmark och vattendrag. I områdets östligaste del förekommer även kulturmark i form av naturbetes- och slåtterpräglad ängsmark. Terrängen karaktäriseras av den från väst till öst rinnande Järnbäcken och dess många tillflöden. I västra delen av området rinner Järnbäcken långsamt med ett meandrande lopp medan den i öster har skurit ner djupare och har ett snabbare flöde. Berggrunden utgörs av en blandning av gråvacka, lerskiffer och kalksten. Jordarten består främst av berg, med ett tunt jordskikt ovanpå, torv samt mindre inslag av morän och isälvsediment.\nOmrådet utgörs till stora delar av ett långsmalt och flikigt våtmarkssystem som följer Järnbäcken och dess tillflöden. Våtmarken är variationsrik med en blandning av blötare och torrare delar, öppna och trädbevuxna delar samt med en blandning av kalkpåverkade brunmossedominerade rikkärr och våtmark av mer intermediär karaktär. En del inslag av små vattensamlingar förekommer. Typiskt för våtmarksområdet är de många och ofta tätt förekommande skogsbrynmiljöerna som ger ett vindskyddat lokalklimat med relativt stabil luftfuktighet. \nVåtmarken är blandad med, och omges av, skog som till stor del utgörs av flerskiktad naturskog med relativt god kontinuitet av gamla träd och död ved. Skogen utgörs främst av frisk produktiv grannaturskog (Picea abies) men även av lågproduktiv skog med senvuxna granar samt gransumpskog. I högre, torrare delar, av området förekommer en del talldominerad naturskog.Skogsmarken utgörs delvis av kalkbarrskog. Kalkgranskogen är mest framträdande i fuktiga till blöta miljöer men förekommer även på frisk mark. På mindre delar, främst i en sydvänd sluttning ner mot Järnbäcken i den nordvästra delen av området, finns den ovanliga skogstypen kalktallskog. På en smal ås, som korsar området i nordsydlig riktning, växer gammal åstallskog som även den är en ovanlig skogstyp. I områdets östligaste del, längs sydsluttningen ner mot Järnbäcken, finns en mycket artrik slåtteräng och naturbetesmark som består av naturtyperna kalkgräsmark och orkidérik kalkgräsmark.  I den öppna delen av kalkgräsmarken har slåtter återupptagits och skett i ojämna intervaller från omkring 2010, men tidvis har slåttern skett årligen. Sen början på 2020-talet har den öppna kalkgräsmarken hägnats in tillsammans med närliggande busk- och trädklädd kalkgräsmark och betats vissa år. När ängen inte kan betas slås den istället. I kalkgräsmarkerna finns ett rikt inslag av kalkängsvegetation. Bland annat har de starkt hotade arterna brunkulla (Gymnadenia nigra) och fältgentiana (Gentianella campestris subsp. campestris) registrerats tillsammans med den ovanliga ängssvampen blårödling (Entoloma bloxamii s.lat). En del indikatorarter för kalkrika och/eller hävdade våtmarker har registrerats i området. Bland dessa förekommer till exempel orkidéerna ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata) och tvåblad (Neottia ovata). I skogen har en del rödlistade arter som garnlav (Alectoria sarmentosa) och gammelgransskål (Pseudographis pinicola) påträffats. På den öppna kalkgräsmarken har ett flertal ängsmarksarter som vill ha öppen, solbelyst, kalkrik och/eller hävdad mark, registrerats. Bland dessa förekommer rödlistade arter som till exempel kärlväxterna brunkulla, fältgentiana och nordlåsbräken (Botrychium boreale) samt svamparna lädervaxskivling (Cuphophyllus russocoriaceus) och mjölrödskivling (Entoloma prunuloides). Den starkt hotade fjärilen violett guldvinge (Lycaena helle) lever på rikkärren och på ängsmarken och flyger även i skogsgläntor och öppnare delar av den igenväxta kalkgräsmarken. ","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052961/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052961/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052961/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052961/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052961/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052961/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}