{"id":"2052890","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Lehtivaara","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Kiruna","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1702854000000,"ursprBeslutsdatum":1702854000000,"gallandedatum":1705100400000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":70.44,"landareaHa":70.44,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":27.68,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Lehtivaara är beläget i ett kuperat område väster om byn Parakka i Kiruna kommun. Reservatet omfattar södra halvan av berget Lehtivaara. I väster ansluter reservatet till det ca 14 000 ha stora natur- och urskogsområde som omger lågfjället Luongastunturi. Hela området präglas av den omfattande skogsbrand som verkar ha dragit över tusentals hektar i trakterna av byn Parakka omkring 1870. Skogarna i reservatet utgörs främst av sena successioner av grannaturskog med liten mänsklig påverkan.\nPå berget Lehtivaaras topp och de högre liggande delarna av berget, karaktäriseras skogen av mager grandominerad höjdlägesbränna där skogens produktivitet avtar påtagligt med höjden. Skogen består främst av sena successioner av hänglavsrik grannaturskog av frisk ristyp. Inslaget av björk är ofta stort, och sälg förekommer sparsamt i hela området. Det förekommer även enstaka cirka 200-åriga grova tallar.  Gamla senvuxna granar med åldrar på omkring 200 år förekommer allmänt till rikligt. Många av granarna är rötade och döende. Torrgranar och rötade granlågor förekommer allmänt. Liggande och stående död björk förekommer också allmänt. I vissa partier har de gamla granarna brandljud, vilket tillsammans med förekomsten av sälg vittnar om tidigare lågintensiv skogsbrand. Spår av skogsbruk är generellt mycket få i dessa delar av reservatet. Många gamla granar är stämplade och har ofta brandljud. Spår av plockhuggning förekommer i varierande utsträckning, i större mängd i sluttningen och minskande förekomst ju högre upp på berget man kommer. På toppen syns mycket få stubbar. I höjdlägesbrännan finns många av de sällsynta arter som är knutna till gamla barrnaturskogar. Garnlav, knottrig blåslav och granticka är vanligt förekommande på de gamla granarna. På sälgarna växer doftticka. På granlågorna finns bland annat rosenticka, violmussling och gränsticka. Lavskrika har påträffats i området, och hackspår av tretåig hackspett förekommer på flera håll.\nLängst österut, i de nedre delarna av bergssluttningen är produktiviteten högre och skogen något yngre. Även här är marktypen mestadels frisk ristyp, men i dråg och områden med rörligt markvatten finns mer örtrik vegetation. Skogen är mer varierad här, och utgörs huvudsakligen av flerskiktad granskog med stort inslag av björk, till viss del gammal björk. Här saknas dock ofta den äldsta grangenerationen. De enstaka gamla granar som står kvar är grova och höga. Även här har vissa av de gamla granarna brandljud. Inslaget av tall är bitvis stort. Tallarna förekommer i flera generationer, och gamla tallar finns spridda, vissa med brandljud. Här och var finner man aspkloner och enstaka aspar, medan sälg förekommer sparsamt. Skogen i öster är mer påverkad av mänsklig aktivitet. Här finns spår av ganska omfattande uttag av träd, både äldre plockhuggning och mer sentida uttag i form av vedtäkt och luckhuggning. Uttagen av träd har resulterat i ett brott i lågakontinuiteten i dessa delar av området. Torrgranar och rötade granlågor förekommer mycket sparsamt. Den döda ved som finns här är huvudsakligen björkved. Trots den högre påverkansgraden trivs både tretåig hackspett och spillkråka här. Fynden av andra naturskogsarter är färre här än i de västra delarna, men såväl knottrig blåslav som garnlav återfinns i öst.\nNaturreservatet är beläget inom Laevas samebys totala betesområde. Betesområdet innefattar både vårvinterland och vinterland. \n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052890/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052890/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052890/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052890/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052890/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2052890/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}