{"id":"2046757","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Helvetesmyrkälen","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Jämtlands Län","kommunerAsText":"Strömsund, Östersund","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1495404000000,"ursprBeslutsdatum":1495404000000,"gallandedatum":1497564000000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Jämtlands län","areaHa":13.52,"landareaHa":13.52,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":10.42,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Topografin är varierande med en mosaik av mindre kullar och små fuktiga eller blöta svackor. Området ligger i en svag nordostsluttning, där höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt, 415 respektive 395 meter över havet, är 20 meter. Berggrunden består av kalksten och jordarten av sandig morän och torv.\n\nBarrskogen i området utgörs av 100-140 årig granskog på kalkrik mark som under överskådlig tid har haft ett äldre trädskikt med barrträd (trädkontinuitet). Hela skogen är påverkat av plockhuggning. Riktigt gamla granar saknas i stor utsträckning, men det finns äldre träd spridda i området. Inslaget av löv i området är drygt 10 procent och finns i form av björk, asp, sälg och rönn. I en del mindre trädbestånd kan lövandelen vara ännu större och till och med dominerande. \n\nSpår av brand på stubbar och det relativt stora lövinslaget visar på en \nskogshistoria där branden har spelat en stor roll. Tall förekommer som enstaka träd spridda i området.\n\nI den sydöst belägna delen av naturreservatet finns fina skogsstrukturer med träd i flera olika skikt och med stor spridning i stamdiametrar, men också ett rikligt inslag av lövträd. Död ved finns av både gran och löv.\n\nOmrådets nordvästra del är mer grandominerad och med mindre spridning i ålder. Skogen är dock flerskiktad och här finns också påtagligt med gammal, grov sälg och asp. Den döda veden utgörs dock huvudsakligen av granved i form av lågor (nedfallna träd) och rotvältor. \n\nExempel på funna rödlistade vedsvampar är ullticka Phellinus ferruginofuscus (NT), rosenticka Fomitopsis rosea (NT), rynkskinn Phlebia centrifuga (VU) och blackticka Junghuhnia collabens (VU) på gran och koralltaggsvamp Hericium coralloides (NT) på aspved. På flera sälgar fanns doftticka Haploporus odorus (VU) och på aspar stor aspticka Phellinus populicola (NT).\n\nKarakteristiska arter på lövträd är korallblylav Parmeliella triptophylla (S), skinnlav Leptogium saturninum (S), njurlavar Nephroma spp. (S), rosa skärelav Schismatomma pericleum (NT), skrovellav Lobaria scrobiculata (NT) och lunglav Lobaria pulmonaria (NT). \nAndra signalarter funna på gran är barkkornlav Lopadium disciforme (S) och rostfläck  Arthonia vinosa (S).\n\nAtt man befinner sig i en kalkbarrskog i det jämtländska kalkområdet påminns man om då kalkkrävande och kalkgynnade arter dyker upp så fort marken blir något fuktigare. Finbräken Cystopteris montana (S), underviol Viola mirabilis (S) och kransrams Polygonatum verticillatum (S) är exempelvis vanligt förekommande i ett bottenskikt där kranshakmossa Rhytidiadelphus triquetrus dominerar. Andra indikatorarter för kalk är svart trolldruva Actea spicata (S),  trådfräken Equisetum scirpoides (S), tibast Daphne mezereum (S),  tvåblad Listera ovata (S) och guckusko Cypripedium calceolus (S, F, N2). Även i buskvegetationen finns det kalkkrävande och kalkgynnade arter exempelvis tibast Daphne mezereum (S), måbär Ribes alpinum, kanelros Rosa majalis, och skogstry Lonicerta xylosteum. Högörtsvegetationen domineras ofta av torta Circerbita alpina (S), nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum subsp. septentrionale (S) och nordlundarv Stellaria neorum subsp. nemorum (S). I fuktsvackorna finns det rikligt med kärrfibbla Crepis paludosa (S) och fjällskråp Petasites frigidus (S). Den fridlysta skogsfrun Epipogium aphyllum (NT, S, F) är spridd i området.\n\t\t\nI området finns också rikkärr på cirka 2,3 hektar med mycket höga naturvärden.\nBottenskiktet domineras av karakteristiska rikkärrsmossor som exempelvis späd skorpionmossa Scorpidium cossoni, guldspärrmossa Campylium stellatum, gyllenmossa Tomentypnum nitens och purpurvitmossa Sphagnum warnstorfii. Här finns också kalkkrävande kärlväxter, bland annat glansvide Salix myrsinites, tagelstarr Carex \nappropinquata, jämtstarr Carex lepidocapa subsp. jemtlandica och blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta (F).\n\nUtbudet av marksvampar är stort. Drygt ett dussin marksvampar är funna, varav fem är rödlistade. \n\n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2046757/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2046757/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2046757/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2046757/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2046757/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2046757/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}