{"id":"2044952","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Ryen","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Värmlands Län","kommunerAsText":"Grums","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1549839600000,"ursprBeslutsdatum":1549839600000,"gallandedatum":1552345200000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Värmlands län","areaHa":24.63,"landareaHa":24.63,"vattenareaHa":0.0,"skogAreaHa":24.36,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Beskrivning\nOmrådet utgörs av en nordsluttning med en bäck vid foten av sluttningen. Flera fuktiga stråk förekommer i sluttningen. Skogen vid Ryen utgörs i stora delar av näringsrik granskog med inslag av områden med kalkrik jordmån. Inslaget av medelålders och gammal asp är stort och ett flertal signalarter knutna till gamla aspar har noterats. Det finns gott om död ved i området och granlågor i olika nedbrytningsstadier utgör substrat för en rik flora av mossor, inklusive rödlistade arter. \n\nVärdekärna\nStörre delen av området utgörs av två nyckelbiotoper. I de nedre, norra delarna av området är granen det dominerade trädslaget och markvegetationen utgörs främst av mossor, inklusive ett par signalarter. I de ljusbrunnar som skapats då träd dött och fallit till marken är inslaget av örter högre och det finns mindre områden där blåsippor i det närmaste täcker marken. Inom området har även den hotade grangråtickan påträffats, en art som är knuten till kalkrik mark. I bråtarna som skapas av liggande död ved föryngras lövträden som annars växer mest längs bäcken i områdets lägre delar. Den kontinuerliga självgallringen av gran skapar en stor mängd lågor i olika nedbrytningsstadier, som i sin tur utgör substrat för en rik mossflora, och bland påträffade arter finns två som är rödlistade. \n\nHela området är fuktigt och det finns gott om rörligt markvatten även längre upp i sluttningen. På vissa ställen har det ansamlats i mindre bäckar eller rännilar. Högre upp i sluttningen är asp i olika dimensioner mer vanligt förekommande, och en del träd är mycket grova. På asparna växer ett flertal signalarter, varav tre är rödlistade.  \n\nPå toppen av sluttningen är mikroklimatet tydligt torrare på grund av hyggen söder om området och inslaget av tall och björk ökar. Granarna är inte av samma dimensioner som nere vid bäcken och berggrunden går i dagen på vissa ställen, vilket gör jordmånen fattigare. Det finns dock gott om död ved i klenare dimensioner och denna del av området kommer att utvecklas till värdefull barrblandskog med inslag av hällmarker.\n\nPåträffade signalarter\nKorallblylav Parmeliella triptophylla\nSkinnlav Leptogium saturninum\nBårdlav Nephroma parile\nStuplav Nephroma bellum\nAspgelélav Collema subnigrescens\nGulnål Chaenotheca brachypoda\nVedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum\nStubbspretmossa Herzogiella seligeri\nSkogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus\nBågpraktmossa Plagiomnium medium\nLångfliksmossa Nowellia curvifolia\nGrön sköldmossa Buxbaumia viridis\nAspfjädermossa Neckera pennata\nVedsäckmossa Calypogeia suecica\nMörk husmossa Hylocomiastrum umbratum\nGrangråticka Boletopsis leucomelaena\nSvavelriska Lactarius scrobiculatus\nRävticka Inonotus rheades\nStor aspticka Phellinus populicola\nKnärot Goodyera repens\nDvärghäxört Circaea alpina\nVårärt Lathyrus vernus\nBronshjon Callidium coriacium\nJättesvampmal Scardia boletella\nTretåig hackspett Picoides tridactylus\nSpillkråka Dryocopus martius \n\nUtvecklingsmark\nUtvecklingsmarkerna utgörs av samma skogstyper som värdekärnan men är påverkade av skogsbruk under senare tid varför skogen är yngre.\n\nArronderingsmark\nEftersom en del skogsmark på både det norra och det södra skiftet blir svårbrukad på grund av reservatet inkluderas denna trots att naturvärdena i dagsläget är låga. I den västra delen utgörs området av ca 30-åring ungskog med spridda överståndare av tall som är äldre än 100 år. Tall dominerar runt de hällar som blottas på många platser medan gran och björk är vanligast i sänkorna mellan hällarna. Den östra rutan utgörs av en ca 40-åring granplantering.\n\n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2044952/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2044952/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2044952/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2044952/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2044952/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2044952/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}