{"id":"2022309","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Ránesvárre","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Gällivare, Jokkmokk","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":1713736800000,"ursprBeslutsdatum":1713736800000,"gallandedatum":1715637600000,"iucnKategori":"Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":8641.58,"landareaHa":8522.52,"vattenareaHa":119.06,"skogAreaHa":3068.93,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Ránesvárre är ett mycket stort, sammanhängande myr-, berg- och skogslandskap på gränsen mellan Jokkmokks och Gällivare kommuner, ca 25 km nordväst om Murjek. Berggrunden utgörs av granit och syenit. Området består i väst av skogsberglandskapet Ránesvárre där Björkberget och Granberget ingår med toppar på som högst 559 m ö h. Skogen på Ránesvárre (framförallt Björkberget) utgörs till stora delar av gammal urskogsartad gran- eller barrblandskog med inslag av grova gamla tallar som övervägande är 300 år eller ännu äldre. Vegetationstypen är huvudsakligen av frisk blåbärstyp. I den gamla urskogen finns oftast rikligt med lågor och torrträd och många granar är draperade med garnlav. Syd- och östsluttningar på Ránesvárre (Granberget) har en helt annan karaktär och täcks istället av en vidsträckt, tät ca 90-årig björkskog. Den björkdominerade skogen är en lövbränna från det svåra brandåret 1933 då många skogbränder härjade i Norrbotten. Merparten av de branddödade granarna avverkades i Ránesvárre efter branden, men sedan dess har brandfältet lämnats att självföryngra och utgör idag, med sina ca 1 800 ha, en av landets största bevarade lövbrännor nedan fjällbjörksregionen. Varken myrar eller bäckar har förmått begränsa branden utan brännan når flera kilometer ut i myren. Kontrasten är slående mellan den ljusare björkskogen och den gamla, mörka granskogen på Ránesvárre. Här och var syns små fläckar med äldre granskog i björkskogshavet, fläckar som undgått branden.\nFram till 1990-talets början hade berget i stort sett helt undgått skogsbruk, med undantag för viss plockhuggning av tall. Därefter avverkades några av de mest värdefulla delarna av skogen runt bergets fot. Den kvarstående urskogen högst upp mot topparna skyddades som Ranesvare domänreservat. Skogarna är varierande vad gäller trädslagsfördelning, ålder, nedbrytningsstadier och naturliga störningar som till exempelvis brand. Detta ger förutsättningar för den stora mängd rödlistade och skyddsvärda djur, insekter, växter, mossor, lavar och svampar som noterats. Arter som dvärgbägarlav, lateritticka, lappticka, rynkskinn, doftticka, rosenticka, lunglav, knottrig blåslav, doftskinn och garnlav går alla att hitta i Ránesvárres skogar. Här kan man också skåda spindelblomster, knoppvitmossa, brokvitmossa, järpe och spår av utter.\n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2022309/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2022309/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2022309/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2022309/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2022309/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2022309/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}