{"id":"2001670","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Holmöarna","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Västerbottens Län","kommunerAsText":"Umeå","beslutstyp":"Beslut om utökat beslutssyfte, Beslut om nya skäl, Beslut om ytterligare föreskrifter, Beslut om upphävande av beslut (delvis) med avseende på syfte skäl och/eller föreskrifter","beslutsdatum":1732143600000,"ursprBeslutsdatum":345682800000,"gallandedatum":1734735600000,"iucnKategori":"V, Skyddat landskap/havsområde (Protected Landscape/Seascape)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Västerbottens län","areaHa":24209.81,"landareaHa":3326.32,"vattenareaHa":20883.49,"skogAreaHa":1928.46,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Holmöarna är en av kustens verkliga pärlor. Typiskt för naturen i Kvarken är strändernas och skogarnas skiftande utseende. Mer än något annat är det landhöjningen som orsakar variationsrikedomen. Efterhand som nytt land höjer sig ur havet blir avsnörda havsvikar till grunda sjöar, som växer igen och blir våtmarker, kantade av norrlands lövträd. Så småningom gör granen entré. \n\nNaturen växlar mellan granskog och blötare marker. I strändernas snår av gråal och rönn frodas mustiga växter som vänderot, älgört och rödblära. Strändernas verkliga färgklick är det rödlila fackelblomstret.  \n\nTotalt har 283 fågelarter observerats på Holmön. Tretåig hackspett och videsparv lever här med sydliga gäster som lundsångare och mindre flugsnappare. Vänder du kikaren mot havet finns goda chanser att få se labb, ejder eller kanske en förbisvirrande tobisgrissla. \n\nPå St. Fjäderägg i reservatets norra del finns en fågelstation för ringmärkning av fåglar. Stationen drivs av engagerade ornitologer som också sköter St. Fjäderäggs hedmarker. \n \nLivet i havet runt Holmöarna präglas av att vattnet varken är salt eller sött. Under ytan finns en blandning av arter som trivs antingen i havet eller i de söta insjöarna. Arter som trivs i saltvatten lever här på gränsen av sin fysiologiska förmåga. \nOm du gör en djupdykning kan du ändå på klipp- och stenbottnar hitta arter med marint ursprung, till exempel havstulpaner, tånglake eller ullsläke. På mjukbottnarna djupare än fem meter finns bland annat vitmärla och ishavsgråsugga.  \n\nTar du dig en simtur i någon av de många fladorna så träffar du på typiska sötvattensarter som abborre eller gädda. Fjädermygglarver och dammsnäckor är vanliga bottendjur, medan borstnate, ålnate och olika slingor är de växter som trivs. Den grunda och flikiga stranden runt Holmöarna är ett gytter av vikar, flador och glosjöar, vilket i sin tur gör att många olika fiskar hittar lämpliga platser för lek. \n\nDu tar dig till Holmöarna med bil eller buss till Norrfjärden. Därifrån passbåt till Byviken på Holmön (ca 10 km). Bilen får du lämna på fastlandet. Det finns flera vandringsleder, rastplatser, grillplatser och vindskydd samt goda möjligheter att tälta. Botten är överlag stenig men Trappudden och Kontviken har varsin liten sandstrand. Holmöarna bjuder också på rika kulturupplevelser. Inom reservatet finns många fornlämningar, byggnader och sjömärken som berättar om livet på öarna i äldre tider. Med cykel kan du besöka både Holmön och Ängesön. För att nå övriga arkipelagen krävs båt. På Holmön finns ett par företag som kan ordna båttranport. Från Byviken transporterar den vackra träbåten Slupen gäster till St. Fjäderägg, där det finns ett vandrarhem i den gamla fyrvaktarbostaden. I reservatet finns naturhamnar med ankringsringar vid Klintviken och Vedaögern samt bryggor på Stora Fjäderägg och Holmögadd. Obeservera att Slupen har företräde till hamen på Stora Fjäderägg. På båtmuséet vid Byviken beskrivs öarnas historia och det finns också en liten utställning om öarnas natur. Kontakta båtmuseét för mer information om besöksmål, Slupen och vandrarhemmet. \n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001670/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001670/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001670/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001670/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001670/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001670/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}