{"id":"2001228","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Päivävuoma","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Gällivare","beslutstyp":"Beslut om ny skötselplan, Beslut om utökning av geografisk utbredning, Beslut om utökat beslutssyfte, Beslut om nya skäl, Beslut om ytterligare föreskrifter, Beslut om upphävande av beslut (delvis) med avseende på geografisk utbredning, Beslut om upphävande av beslut (delvis) med avseende på syfte skäl och/eller föreskrifter","beslutsdatum":1733698800000,"ursprBeslutsdatum":1054764000000,"gallandedatum":1735599600000,"iucnKategori":"Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":3350.99,"landareaHa":3278.86,"vattenareaHa":72.13,"skogAreaHa":925.93,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Vidsträckta våtmarker med naturskog på fastmarksholmar och längs med kanterna präglar området. Skogsbergen Solberget och Lehmävaara återfinns i reservatets östra del. Flera naturreservat med liknande miljöer ligger i nära anslutning till Päivävuoma. Naturreservatet utgör ett värdefullt tillskott till liknande naturvärden i angränsande områden och förstärker därmed krävande arters långsiktiga fortlevnad i ett landskapsperspektiv.\nSkogarna på Solberget växer i huvudsak på isälvssediment och är tydligt brandpräglade. Stavatallskog med stor diameterspridning karaktäriserar den västra och sydvästra sluttningen. Där är självgallringen är påtaglig. Nordostsidan, som sluttar ner mot en långsmal myr, är talldominerad. Gles och ljusöppen skog med gott om gamla tallar och rikligt med död ved ger goda förutsättningar för en rad krävande arter typiska för tallnaturskog. Här finns noteringar av rödlista arter med stora krav på miljön, som bland annat urskogsporing, laxporing, gräddporing, nordtagging och vitplätt. Miljöerna på nordostsidan växlar mellan tallnaturskog på sandiga sediment och lövrika barrblandskogar på frisk mark.\nPå det anslutande berget Lehmävaara är skogarna magra, talldominerade och hänglavsrika. Den långa kontinuitet av tallar, i kombination med förekomst av lavbunden mark på isälvssediment, upprepade bränder och renbete ger förutsättningar för flera krävande marksvampar, såsom rotfingersvamp, smalfotad taggsvamp, skrovlig taggsvamp, talltaggsvamp och blå taggsvamp. I avsaknad av sentida brandtillfällen är renbete en viktig ekologisk störning. Betet håller nere bärris och annan högre markvegetation, vilket gynnar de sällsynta marklevande mykorrhizasvamparna.\nNaturligt uppkomna skogar återfinns på myrholmar och längs kanterna av våtmarken. Skogarna artsammansättning, påverkansgrad och ålder varierar, men de har alla en miljö med förhållandevis hög och jämn luftfuktighet. I delar är påverkan av rennäringen påtaglig. Många av fastmarksholmarna och kantskogarna växer på isälvssediment. I norr mellan Nattavaaravägen och den öppna våtmarken finns en rad rödlistade arter noterade som till exempel rosenticka, ullticka, gammelgransskål, granticka och tallticka.\nDet stora myrkomplexet är värdefullt genom sin mångformighet och orördhet. Större delen av våtmarken utgörs av så kallade aapamyr, det vill säga större myrområden som domineras av kärr i de centrala delarna. Ett flertal tjärnar och gölar finns främst i nordväst, samt i Solmyrans centrala delar. Vegetationen domineras av fattigkärrstyper. Våtmarken Päivävuoma i nordväst utgörs av stora sammanhängande strängblandmyrar med flarkar, gölar och strängar som bildar ett rutmönster. Strängflarkkärr finns främst på Solmyran i söder. Norr om Solmyran, i sluttningen mot Solberget, förekommer soligena kärr. Här finns även källor som mynnar ut i skogbevuxna dråg. Små delar med rikkärrsvegetation förekommer.\nOmrådet är känt för sitt rika fågelliv. Myrens gölar och blöta kärr utgör värdefulla biotoper för vadare och på fastmarksholmarna finns många skogslevande fågelarter. Hela våtmarken ingår i Natura 2000-området Päivävuoma.\nSkogarna på de två bergen samt området längs allmän väg i norr har påverkats av dimensionshuggning och plockhuggning. Små delar är påverkade av mer sentida brukande. Gemensamt är att skogarna i stora stycken har kvar sin naturskogskaraktär. Skogliga utvecklingsmarker, med mer sentida påverkan återfinns främst i södra kanten av våtmarken. Förekomsten av gamla överståndare gör att skogarna här, trots påverkan, ändå utgör utvecklingsmark av hög kvalitet. Våtmarkskomplexet är i huvudsak intakt med en opåverkad hydrologi. Spår av myrslåtter i form av rester av lador har hittats. Viss påverkan från diken som grävts för att förbättra tillväxten på slåttermarkerna, förekommer i ett mindre område i nordväst.","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001228/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001228/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001228/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001228/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001228/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2001228/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}