{"id":"2000861","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Sierre","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Norrbottens Län","kommunerAsText":"Jokkmokk","beslutstyp":"Beslut om ny skötselplan, Beslut om utökning av geografisk utbredning, Beslut om ytterligare föreskrifter, Beslut om upphävande av beslut (delvis) med avseende på syfte skäl och/eller föreskrifter","beslutsdatum":1667170800000,"ursprBeslutsdatum":3106800000,"gallandedatum":1714600800000,"iucnKategori":"Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)","forvaltare":"Länsstyrelsen i Norrbottens län","areaHa":3758.93,"landareaHa":3624.85,"vattenareaHa":134.08,"skogAreaHa":2530.57,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Naturreservatet Sierre ligger cirka 20 kilometer från Jokkmokk tätort, på östra sidan av lilla Luleälven. Med dess urskogar utgör reservatet en alltmer sällsynt rest av ett storslaget lappländskt landskap. Fiskrika sjöar och tjärnar avvattnas av flera små skogsbäckar och vidsträckta myrmarker breder ut sig mellan skogsklädda berg. I området finns både björn och andra rovdjur, liksom taigans alla stannfåglar.\n\nI den västra delen inramas området av Järtaberget, Njåmmelåive och Granberget. Mellan dessa berg breder våtmarker, skogar och sjöar ut sig. Här ligger bland annat den stora tjärnen Tjålmejaure, som hyser mycket höga naturvärden. Lite längre norrut och mer centralt i reservatet ligger Råntjamyran, Råntjaberget, Ammamyran och Ammaberget, samt flera sjöar och tjärnar. Än längre norrut ligger Slakkasjön. I reservatets centrala delar finns bergen Suoksåaive och Norrkullen, och sänkan mellan utgörs av myrmark, bland annat Slakkamyran. Terrängen i den östra delen är fortsatt kuperad. I nordost ligger Gåsmyran och Gåstjärnarna. Suoksaurebäcken rinner från tjärnen Tjålmejaure och myrmarkerna i väst genom hela reservatet och ut på den östra sidan. En längre sträcka av Slakkabäcken ingår också i reservatet och hyser ett stort bestånd av den starkt hotade flodpärlmusslan.   \n\nSkogen utgörs i huvudsak av granurskog med inslag av tall och lövträd. Granlågor förekommer i riklig mängd i hela reservatet. Torrare partier är mer talldominerade och på vissa ställen finns riktigt gammal och grov tallurskog. I den sydvästra delen av reservatet finns en tall med den anmärkningsvärda omkretsen 280 cm. På Järtabergets topp växer fjällbarrskog och på dess ostsluttning står en tallurskog med mycket löv. Det största inslaget av björk finns på Järtabergets sluttningar. Utmed Suoksaurebäcken i mitten av reservatet finns ett område med gransumpskog med stort lövinslag. Förutom urskogar innefattar naturreservatet även gammelskogar där spår från den gamla tidens människor fortfarande är synliga, främst i form av enstaka stubbar efter plockhuggning. \n\nMarkvegetationen består till största del av frisk blåbärsristyp. På torrare ställen dominerar lingon- och kråkris, medan fräken och hjortron dominerar på fuktigare områden. På ett flertal bergssluttningar finns dock partier med en rikare flora där man kan påträffa högvuxna ormbunkar, stenbär, röda vinbär och tolta.\n\nUtvidgningen av reservatet tillför gammal, grandominerad naturskog runt Suoksaurebäcken som också är en rik växtlokal för den sällsynta ringlaven (Evernia divaricata). Ringlav påträffas längs hela den skogskantade delen av bäckens sträckning som rinner genom den utvidgade delen, fläckvis så rikligt att vissa träd är draperade av ringlav. Utvidgningen tillför också ett flertal andra naturtyper som brandpräglade tall- och blandskogar, mager och senvuxen gran- och blandsumpskog av hög ålder samt rik, frodig och urskogsartad granskog med inslag av grova gamla aspar i den nordligaste delen. Lövinslaget är ställvis stort med gott om grov sälg.\n\nEn betydande del av reservatet består av myrmark. Några myrar har mycket höga eller vissa naturvärden medan en del vidsträckta myrar är plana, homogena och klassificeras som fattigkärr. Några få arter dominerar helt, framförallt trådstarr (Carex lasiocarpa) och ängsull (Eriophrum angustifolium). I rikare myrpartier förekommer bl. a jungfru Marie nycklar (Dactyloriza maculata) och blåtåtel (Molina caerulea). \n\nDet finns ett flertal fornlämningar inom reservatet där flest finns koncentrerade runt Slakkasjön i form av bland annat en boplats, en kokgrop och flera härdar. På andra håll finns offerplatser. Reservatet utgör urgamla hemmamarker för skogssamer som fortfarande nyttjar skogar och myrar som renbetesmarker.\n","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000861/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000861/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000861/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000861/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000861/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000861/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}