{"id":"2000563","beslutsstatus":"Gällande","namn":"Kroppefjäll","skyddstyp":"Naturreservat","lanAsText":"Västra Götalands Län","kommunerAsText":"Färgelanda, Mellerud, Vänersborg","beslutstyp":"Beslut om bildande av Naturreservat","beslutsdatum":854319600000,"ursprBeslutsdatum":854319600000,"gallandedatum":854319600000,"iucnKategori":"Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)","forvaltare":"Västkuststiftelsen","areaHa":1120.31,"landareaHa":994.14,"vattenareaHa":126.17,"skogAreaHa":680.85,"beslutsmyndighet":"Länsstyrelse","beskrivning":"Området utgör en del av Kroppefjälls vidsträckta högplatå belägen på en genomsnittlig höjd av ca 200 möh. Bergets centrala och mycket plana område som benämns Slättfjälla utgör en stor del av det skyddade området. De två domänreservaten från 1960 utgör kärnan i området. \nBerggrunden byggs till största delen upp av gotiska gnejser och graniter. Jordmånen består av morän eller myrtorv. \nMyrmarker täcker stora delar av Slättfjälla. Dessa utgörs till stor del av fattigkärr som avbryts av uppstickande bergspartier klädda av ett tunt moräntäcke beväxt med tallskog. Det finns också många myrgölar samt kärrstråk med intressanta kärrväxter som kärrbräken, strängstarr, klubbstarr och myggblomster. \nSkogen utgörs till stor del av medelålders barrskog som uppkommit i början av 1900-talet men i det norra domänreservatet finns utmed Svingsjöns strand de äldsta barrbestånden med tallar äldre än 200 år. Ett annat område med gammal värdefull skog finns väster om Svingsjön Har finns gott om död ved i form av lågor. Förutsättningar finns här att bland kryptogamerna finna hotklassade barrskogsarter. På de gamla torpställena förekommer lövrika skogsområden med fr a björk och asp men även inslag av ek. \nIntressant är sprickdalsområdet vid Stora Amboln med sin relativa orördhet och förekomst av viktiga biotoper som t ex sumpskog, lodytor och blockmarker. \nDen södra delen av naturreservatet är en vacker och orörd myrmosaik som karakteriseras av fastmarksholmar och mellanliggande dråg och sumpskogar. De öppna mosseytorna har en typisk västsvensk vegetation med tuvsäv, klockljung och tuvull med myrlilja, blåtåtel och pors. \nSödra delen av Svingsjön ingår i reservatet. Den är med sina öar och vikar och uddar av stort värde för landskapsbilden och här förekommer bl a bäver och storlom. \nI reservatet finns lämningar i form av husgrunder från minst fyra olika torp, nämligen Dalen, Örlevattnet, Kullen och Hästeskon. Ännu tidigare, under 1600- och 1700-talet kolades sannolikt stora mängder för de närbelägna masugnarna. Den omfattande kolningen och senare även svedjebruk och betesdrift ledde till att Kroppefjällsplatån till stora delar var skoglösa under större delen av 1800-talet. I stället kom landskapet att präglas av ljunghedar. Först i slutet av 1800-talet planterades stora delar av platån med barrskog. \nInom reservatet finns spår av senare tiders skogsbruk endast inom begränsade delar i norra och södra delen av reservatet samt inom ett område nordväst om Stora Amboln. Skogsbilvägar saknas inom reservatet med undantag för den som går genom reservatets sydöstra del. \nEnligt uppgift har det brunnit i den södra delen av reservatet vid två olika tillfällen, senast i mitten av 50-talet. \nSpeciellt för reservatsområdet är de sk stenkärringarna eller lysekärringarna som de också kallas, vars ursprung och användning fortfarande är okända. En förklaring är att de fungerat som vägmärken från den tid då Kroppefjäll var kalt. De är byggda av stenar som är staplade på varandra till höga och smala rösen. ","ikrafttradandedatumForeskrifter":null,"provningsmyndighetTillstand":null,"provningsmyndighetDispens":null,"tillsynsmyndighet":null,"atom.link":[{"rel":"nmdklasser","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000563/G%C3%A4llande/nmdklasser"},{"rel":"miljomal","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000563/G%C3%A4llande/miljomal"},{"rel":"beslutsdokument","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000563/G%C3%A4llande/beslutsdokument"},{"rel":"syften","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000563/G%C3%A4llande/syften"},{"rel":"self","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000563/G%C3%A4llande"},{"rel":"foreskriftsomraden","href":"https://geodata.naturvardsverket.se/naturvardsregistret/rest/v3/omrade/2000563/G%C3%A4llande/foreskriftsomraden"}]}